lördag, september 30, 2006

Blixtoväder






OJ, vilket oväder! Joda, jag kände nog lite pirr i magen, det ska erkännas. Fönstrena skallrade och blixten lekte totalt okontrollerat på våran tomt. Häftigt men respektingivande.

Hade jag fått för mina skräckslagna döttrar så hade jag fotat med öppet fönster, men det fick jag alltså inte. Därför är inte fotona så bra som jag tror att jag kunnat få dom om jag fotat utan en smutsig (tyvärr) glasruta emellan mig och det där ute.

Bilden i mitten är en bild jag hade turen att ta PRECIS då en blixt lös upp hela himlen. Den som är lite gul blev lite mysig då våra levande ljus speglade sig i rutan och därför visade både myspys innanför och utanför. Och den vänstra bilden tog jag efter att ha släckt de tända ljusen för att verkligen fånga hur mörkt det var ute och hur det naturliga ljuset var.

Ååååh, vad jag satt och fotade och fotade mot himlen och hoppades på att ha tur att fånga en blixt.. Men bättre tur nästa gång kanske.

Rädd mamma

Ja så ställer man upp att sminka sina döttrar när de ska leka Idol.. och vad upptäcker man?? Jo, att min lilla dotter helt plötsligt blev till en liten minibabe! Nog för att hon är 100 ggr sötare osminkad. Men det är lite det som gör mig så rädd för det är en rätt stor chans att hon om några år faktiskt kommer att sminka sig och se ut så här.. Åh, herregud.. min lilla lilla flicka.. så konstigt det känns. Ändå kan jag inte låta bli att känna mig lite stolt, för visst är hon en liten skönhet trots allt? =)

Och så hade jag tänkt visa kortet men... Nehej.. jag kan inte publicera kortet. Den här världen är alldeles för sjuk för att jag ska våga göra det. Tyvärr.

Dagen





Var som sagt inne i Malmö idag och gick på Mc Donalds med barnen och sen på bio. Det var en trevlig dag men långt att gå för min yngsta på 4 år. Stannade för att lyssna lite på en mycket duktig gatumusikant som sjöng om resor, droger, människor och ensamhet. Lite Bob Dylan inspirerat så där. I gitarrfodralet visade han upp bilder på sig själv spelandes i andra städer som bla Italien och Tyskland. "Keep street music alive" stod det där oxå. Det kunde jag ju hålla med om och jag gav honom en peng både för budskapet och hans sköna musiks skull.

Sen blev det äckelmc Donalds. Sen valde vi två godisremmar var att äta på bion. När jag stod och valde bland alla smaker tyckte jag alla såg helt sjukt goda ut. Nu, två remmar senare mår jag nästan illa när jag ser på bilden av dom.. Slutligen såg vi på Biofilmen "På andra sidan häcken. Den var lite smårolig, speciellt ekorren, den var störtskön. =)

Nu är vi åter hemma och jag tror vi alla tre är rätt trötta. Det småregnar ute och nu ska jag nog göra precis ingenting. Det lockar verkligen just nu.

Godmorgon!


När morgnar börjar med såna här fina saker så borde inte resten av dagen bli så mycket annat än underbar!

Idag blir det bio med mina äldsta döttrar.

fredag, september 29, 2006

Sandor/Ida


Den här filmen var faktiskt överraskande bra! =)

(3 i betyg)

Sanningen om Rödluvan

Ni vet att det kommit en ny animerad film med Rödluvan och dess karaktärer som huvudpersoner va? Den klassiska storyn är dock en helt annan.

Nu har jag sett den och jag tyckte inte om den alls... Lite småsöta animerade figurer möjligen. (Särskilt Country-Bocken, den fick mig till och med lite lycklig för en kort stund) Men inte mer. Tramsig historia som jag inte tror imponerar på barn.

Vilket ryck!?

Jag blir helt förvånad själv.. (Tänker på mitt förra inlägg nedan). Helt plötsligt så sitter jag och blir politisk, jag som hatar att bli politisk. Hmmm.... Tur jag inte ska dricka något ikväll.. =D

Tendenser till "Diktatur?"

Jag har lite svårt för den här grejen att man ska ha sådan jäkla "koll" på människor i vårat land. Alla papper, allt som staten ska veta om en. Uppgifter som företag ska ha rätten att ta reda på om sina anställda osv. Jag tycker inte om det alls.

I byarna i afrika har dom inte ens ett födelsebevis, många av dom vet inte ens när dom är födda utan får vid något tillfälle en "uppskattad" tid för när födelsen kan ha ägt rum. Man har inga namn på dagar månader och timmar har dom ingen tid för alls. Man går efter sol och måne helt enkelt.

Sjuk skillnad på sätt att se på saker.. Idag så var jag tvungen att skriva under ett papper på att jag godkänner företaget jag blir anställd på att ta ett uttdrag ur straffregistret på mig. Så jäkla förnedrande. Dom har ingen laglig rätt att "kräva" det. Men hur skulle det se ut att vägra? Så i slutändan har man ju ingen val.

Tänk dom som kanske gjort något helt oskyldigt för länge sen och så står det där. Det står ju aldrig någon förklaring till brottet på uttdaget. Bara domen. Och det låter säkert ofta mycket brutalare än vad det är. Vad händer med dom människorna? Får dom inte jobbet då?

Även om dom får det så tycker jag det är förnedrande. Nästan lite diktatoriskt. Snart kanske vi blir tvungna att dricka sanningsserum som i boken Callocain av Karin Boye. Jag tycker vi i Sverige ska sluta vara så jäkla kontrollerande och istället lägga ner energi på rätt saker. Att hjälpa människor som behöver det. Dvs utsatta människor tex människor som hamnat på gatan och inte har någonstans att bo, sjuka människor och våra egna äldre människor. Och jag tycker vi ska lägga ner mer pengar i förebyggande syfte istället för att ha i system att inte hjälpa människor innan det är försent. Lär ju kosta bra mycket mer pengar att hjälpa någon som förlorat allt än att hjälpa någon att inte förlora allt från början? Om vi istället jobbar så får vi fler starka människor i samhället med mer livsglädje och självförtroende vilket i sin tur bidrar till en förbättrad välfärd. Folk skulle vilja leva istället för att dö eller äta antideprissiva, folk skulle vilja jobba istället för att bli folkskygga enstöringar som hellre lever på staten, folk skulle bli mer motiverade till att själva bidra aktivt för att vi ska få det bra här i vårat lilla avlånga land, istället för passiva och klagande.

Jag blir så trött.

Äntligen!

Nu gjorde jag det.

Vet inte hur många gånger jag gått förbi såna där diskar med sån dära "fina" bollar av choklad som kostar typ 7-15 kr styck och som man bara kan köpa över disk och tänkt att "såna där måste jag ha". Men jag har liksom varit för snål.. eller kanske har jag mest hoppats att min kille eller någon annan skulle fatta mina diskreta hintar om att "såna där hade vart coolt att få någon gång". Men nu tröttnade jag alltså på att vänta. Mina hintar verkar vara svåra att fatta.. (??!!) Och man vill ju inte tigga tydligare än så liksom, då tappar det "nästan" sin mening.

Så jag drog till med att köpa 3 st (När bilden togs låg den första i min mun och smalt) Det blev en med ett konstigt namn med nougat i, en som hette chili/jordgubb och en som hette champage. De två sistnämnda var mycket goda. Men nästa gång ska jag ta dom till kaffe för de var "lite" mäktiga att äta så där rakt upp och ner utan något till. Men dock mycket goda. 30 spänn för tre små chokladbitar är inte billigt. Men det är väl lite det som gör tjusningen av någon sjuk anledning. =)
Så får man dom i en så där fin lyxig påse i staniol som dom viker fint och sätter på en fin klisterlapp på. Supergulligt... Man känner sig helt "lyxig"!

Alla dessa cyklister..



Var inne i Malmö idag för några ärenden och för att skriva under anställningskontraktet. På Södervärn har man en "räknare" i form av en pelare som räknar alla cyklister som cyklar förbi (per dag) där den står. Idag har jag dokumenterat den på bild.

Den undre bilden visar pelaren klockan 8 på morgonen och den övre klockan 12 på dagen typ. Den senare visar på 4304 cyklister.(syns inte på bilden). 2969 cyklister på 4 timmar.. Längst ner är en pelare som visar hur många som cyklat förbi i år och den är snart uppe i en miljon.

torsdag, september 28, 2006

The Pinks!! :)


Kommer ni ihåg de små killarna i råsa från tidigt 80 tal?? De som sjöng "Det spelar ingen roll hur du ser ut" och "Helena och jag"!!!

Åh, jag låg på min säng. Drömde mig bort i kärlekens tecken. Blyga leenden. En lätt beröring. Blickar som möts som sen snabbt tittar bort. Någon säger att han nog tycker om mig. Röda kinder. Åh, vad det pirrade i magen!

Så oskyldigt och oförstört. Så äkta i sin lek.

Nu har deras skiva äntligen släppts på CD. 49 kr på Ginza. Jag har beställt den idag. Nu är det mina barns tur att få njuta av dom. (Och jag ska nostalgisera) Jag köpte oxå Transvision Vamp (oxå 49 kr), Marit Bergman och Lisa Miskovskys nya.

OCH THE KILLERS NYA!! REALESE 11 OKT!!

Jag kommer bli en mycket lycklig kvinna! =)

Dyrt. Men jag har ju fått jobb. Och man har ju några veckor på sig så...

Hmmm..

Jag blir nog tvungen till att öppna en flaska rödvin med krustader med mjukost och paprika i till ikväll för att fira...

Jag fick jobbet!! =)

Interjuvn gick bra så from den 9/10 så är jag inte längre arbetslös! =)

Det här jobbet är en utmaning och det är precis vad jag behöver i mitt liv just nu! Jag kommer att kommunicera mycket på engelska vilket känns bra för att kunna använda engelska obehindrat på ett proffsigt sätt är något som jag känner att jag behöver utvecklas med. Så nu blir det att läsa engelska böcker, lyssna mer uppmärksamt än vanligt på filmer och tv och försöka "tänka" på engelska. Och sen gärna plugga och lära mig de vanligaste servicefraserna inom yrket utantill så jag inte behöver tänka när jag behöver uttala dom.

På väg hem kände hela min kropp att jag vill fira. Så jag köpte mig en cafe latté och en nybakad bulle på Pressbyrån och avslutade med engelsk nougat med mörkt chokladöverdrag. Mumma! =)

Nu så





Kostymdressen är på.

Snart går bussen.

Den sista avgörande interjuvn väntar.

Inom några timmar kanske jag har fått ett jobb.

Jag kan inte låta bli att faktiskt känna mig lite hoppfull! =)

onsdag, september 27, 2006

Jag älskar dig!


Barn som sover är så ljuvliga...

Det här är min dotter för ca 40 minuter sen.. Jag tror hon drömmer om sitt första barnkalas hon ska ha om två veckor då hon fyller 4 år, hon längtar så..

Seg dator?

Det hade vi. Vet inte hur många gånger jag suttit framför datan och skällt ut den till ingen nytta alls. Jag har svurit åt den, jag har hotat den och jag har gett den onda blickar. Inget har hjälpt. Trodde hoppet var ute. Provat massa rekommenderade rensningsprogram och annat jox man blivit rådd till. Men nu är letande och hopplösheten över.

Killen fick höra av en kille på jobbet att det faktiskt finns "ett" reningsprogram som faktiskt funkar. Han lät så övertygad så killen gav det ett försök. Och hör och häpna: Det funkade!

Numera tar det en sekund för en sida att ladda upp och jag kan jobba helt utan att den hakar upp sig. Förr tog den upp till 40 sekunder för en sida att ladda, ibland mer beroende på hjärnlådans humör.

Så till alla er som inte hittar någon råd, här är länken ni ska gå in på. Tryck Full Service scan. För oss tog det flera timmar, men jag lovar att det är värt det, datan blir som ny!!

En härlig känsla


Har varit och haft hur kul som helst på dansaerobicsen idag. Nu sitter jag nyduschad i ny pyjamas och känner hur kroppen varvar ner till 100 procent.

Känner mig nöjd med mig själv...

Sista dagen

Japp, sista dagen på min vecka som jag jobbar extra.

Trött och mätt. (Precis ätit en lagom fet lunch) Längtar hem. "Sista dagar" är aldrig roliga, hur kul jobbet än är annars..

Nu: Kaffe
Sen: Fortsätta jobba och sammanfatta veckan till ordinarie plats i morgon.

tisdag, september 26, 2006

Skenet bedrar

Det här täcket är långt ifrån så oskyldigt som det ser ut. Det är ett förnedrig (och gräsligt fult)litet täcke under all sin mjukhet och sina insmickrande löften om gos. Nyss satt jag i godan ro och mös i soffan med det över mig.

Jag gosade riktigt ordentligt och jag liksom gosade med flanellet mellan fingrarna då jag känner något som inte riktigt känns som "flanell". Det är något ganska så stort.. smått nyfiken så tar jag fram min hand och ser vad som gömt sig i täckets veck då jag inser att det är en SPINDEL!!!

ACK OCH VE OCH TVI!! Den var visserligen död och ihopkrupen men den var så pass mjuk i mina fingrar så den kan inte varit död länge. Och nu tror ni säkert att det var en liten en, men då kan jag berätta för er att ni är ute och cyklar. Den var minst 1 cm runt kroppen plus de äckliga benen den dragit ihop under sin kropp i den äkta "Nu är jag död ställning" som spindlarna brukar använda sig av.

Jag skrek och hoppade i soffan, jag svettades och jag kved. Dottern stod i trappan och undrade oroligt vad som hände, killen rusar ut från toan och där står jag alldeles födflammig om kinderna och klarar knappt av att berätta om detta hemska.

Känslan från spindeln måste bort och det FORT! In på toaletten: Tvätta, tvåla in, gnugga, gnugga igen fast med en handduk, gnugga igen mot hårt tyg, typ jeansen jag har på mig. Nu börjar jag lugna mig.. men får fortfarande rysningar när jag tänker på det. Vågar inte ens tänka på vad jag gjort om den vart större eller levande.. då hade jag fått leta rätt på något lugnande och beställa tid hos psykiatriker i morgon..

Visa mig skalbaggar, ödlor (om det nu skulle vara tvunget av någon mycket lustig anledning) eller nått sånt.. men låt mig slippa just SPINDLAR!!

Jag tror jag måste föja med i utvecklingen

Och acceptera läget.

Och göra det bästa av det.

måndag, september 25, 2006

Filip och Fredrik träffar Otto

Otto är liten, klädd i en militärgrön dress i en modell som skulle kunnat komma från 50 talets arbetarklass. Han är nästan flintis och han har små små svarta men dock nyfikna ögon. Han går piggt och talar om sig själv och sitt sätt att leva som något självklart och inte ett dugg märkvärdigt. Han är bara heeelt naturlig till sättet, pratar med Filip och Fredrik som om dom var två hundar han var ute och rastade.

Åh, jag blir nästan lite avundsjuk. Otto är en så liiiiiiten liten människa, bland den minsta jag sett och då talar vi om storleken på kroppen och inte som människa. Otto är nämligen väldigt stor på sitt sätt.

Han är ett original, går sin egna väg och verkar inte ens reflektera att hans lite annorlunda sätt att leva upplevs konstigt. Otto sover aldrig. Och då pratar jag bokstavligt. Otto är 80 år och "vilar kroppen" genom att sätta sig själv i dvala högst 10 minuter. Men sover gör han aldrig. Inte enligt han själv i alla fall, sen får man tro bäst man vill, men det spelar egentligen ingen större roll om det är sant eller inte.. Han lever själv i ett litet torp med en en grön svensk idyll i form av ängar och skog i sin närmsta omgivning. Sen promenerar han, flera timmar om dagen om jag förstod saken rätt. Han har aldrig varit utanför Sverige. JO, en gång, den gången han var över till Danmark men vände på en gång eftersom där inte verkade vara något speciellt att se. Sen är han alltid på gott humör.

Den här lilla personen är helt enkelt totalt jättegudomligt söt! =) Trist att jag inte hittar Ottos hela namn någonstans så jag kunde googla och lägga in en bild på honom här.. Letar mer i morgon.
Vad härligt det är med människor som vågar gå sin egen väg utan att göra det till en "grej" och med det göra sig själva speciella pga det.

Nu: Sova

Boken: Den vita massajen

Ja, så är den utläst. En av de mest fängslande och intressantaste böcker jag någonsin läst. För att det var en helt fantastisk resa. För att det var en sann berättelse och för att den var en ren lärobok i massajernas levnadslära. Det var en del av en mycket intressant Afrikans kultur. Jag hyser en stor respekt inför den här kvinnan och de tuffa och stora valen hon tog genom hela resan. Läs boken!

Här kan ni läsa mer om boken.

Längtar till mitt afrika...

Sitter på jobbet.. 35 minuter kvar. Sen får jag äntligen återgå till boken Den vita massajen. Ett kapitel kvar. Skulle det inte vara att jag redan köpt fortsättningen och alltså direkt kan övergå till den skulle det nästan kännas lite skrämmande att jag snart läst ut den. Den sista veckan har allt (nästan i alla fall..) mitt tänkande befunnits sig nere i Afrika. Allt jag upplevt eller hört har jag relaterat till Afrika och massajernas kultur. Helt sjukt. Men så jäkla underbart. Jag är verkligen super fashinerad.

Nu är det bara 33 minuter kvar...

söndag, september 24, 2006

Tufft möte


Om det var jag som hade tagit den här bilden hade jag varit en väldigt stolt människa.

Att träffa en vild elefant i dess rätta miljö ska vara mycket farligt men känslan av det ska sitta kvar länge. Det ska vara en oerhört skrämmande känsla men dock så mäktig.

Diggar fotot mycket. Respektfull elefant/foto som får mig nyfiken.

Grisigt


Det är alltid mycket godare med Mc Donalds "innan" man äter den om man jämför det med känslan "efter" man ätit den..

Mc Donalds idag?

Ja, vad faaaan.. det lär jag ju vara värd av en eller annan anledning. Så: Ja, jag tror det.

Streetdance i förorten




Min Lili dansar och lillasyster är med men drömmer sig hellre iväg i andra tankar..

Ååååh vad töntig jag eeeee!!

Tydligen!! Enligt min dotter. Tiden är alltså inne nu. När jag utan förvarning helt plötsligt har blivit en töntig mamma (när jag tror att jag är tuff) och som om det skulle vara nog så är jag tydligen tjatig (när jag försöker engagera mig) oxå!

Exempel: Hon går på streetdance på söndagar och jag bad henne göra "dansläxan" vilket jag med glädje hjälper till med. Har ju till och med själv haft grupper i dans, det var visserligen många år sen men jag tror i alla fall om mig själv att lite av pedagogiken och förståelse för koregrafier sitter kvar i mig. Dessutom är jag med varje gång och tittar och tycker det är superkul! Och jag uppmuntrar henne och håller mig bra mycket mer passiv än vad jag skulle "vilja" göra med mina tips. Så lite orättvis är hon allt. ;)

Men det spelar nog ingen roll.. En mamma "ska" inte förstå eller "kunna" och allra minst göra streetdanssteg. Då blir hon pinsam. Hur det än må se ut.

Och när jag försöker säga något så pratar hon i munnen på mig och säger det hon tror att jag ska säga och gnäller på att jag tjatar.

Känns helskumt, jag ser mig ju själv som en halvball ung tjej (skrivet med glimten i ögat) fortfarande och det är ett litet nederlag när jag inser att min dotter ser på mig som en mamma som ska sköta sitt genom att helt enkelt inte synas och bara lägga sig i sånt hon har med att göra. Hallå?! Jag vill ju vara värsta balla coola mamman juuuu!

lördag, september 23, 2006

"Det var det, det"

Fotboll på tv... *snark* Lördagen som började så bra....

Lite sjuk

Halsen svullen, täppt i näsan. Tror jag håller på att bli sjuk. Ställer in middagen vi skulle haft ikväll för att kurera mig frisk tills måndag. Har inte tid att vara sjuk nu...

Just när man är förkyld och har ont i halsen så har man liksom ingen smak i munnen osv och då är såna där mjuka och sura sodaflaskor från Godiskungen godare än någonsin. Ni vet vilka jag menar va? Dom där som är råsa uppetill och typ turkosgröna längst ner och så finns dom i colafärg och vitt oxå..supergoda! Vilken tur att jag har såna hemma i en godispåse från igår! =)

Nu ska jag tycka lite synd om mig själv..

fredag, september 22, 2006

Jag önskar dig





En smaklig måltid och en trevlig fredagskväll! Skål! =)

torsdag, september 21, 2006

Ajajajaj!

Träningsvärk...

Gårdagens träning känns nu i musklerna.. huga. Lustigt bara att den kom så sent, det vanliga är ju att man vaknar med träningsvärk, inte att den kommer smygande framåt eftermiddagen.

Skönt ändå. Musklerna har jobbat.

Så ramlade jag över en konstutställning på vägen hem..




När jag gick hem från interjuvn idag så gick jag förbi Triangeln i Malmö och tittade lite på en konstutställning de hade mitt i centrum. Jättefina tavlor. De flesta i alla fall. Så klart så hade jag kameran i beredskap. De jag visar enskilt ovan fastnade jag speciellt för. Den med två människor i sittande ställning lekte jag med tanken på att köpa. Jag leker nog fortfarande med den tanken faktiskt.. Inte mer än en dryg tusenlapp. Synd att det är en sådan fattig månad.

Klicka på bilderna om ni vill se dom i förstoring för att se tavlorna bättre eller nått. =)

Jobb och intervju

Tillbaka på mitt sommarjobb idag. Det var trevligt. Kändes dock lite avslaget då mycket folk har fått gå på sista tiden. Men folket som var kvar var dock trevliga och det kändes bra! =) Nu till en helt annan jobbfråga som inte har med detta att göra.

Arbetsintervjun jag var på idag.

Interjuvn gick "väldigt"bra! Rekryteraren har redan bestämt sig för mig och det är nu upp till mig att bestämma mig för om jag vill ha det. Jag ska svara i morgon förmiddag. Dock så är det en bit kvar. Vill jag ha jobbet så måste även företaget jag ska jobba på godkänna mig först. Kan till och med vara så att företaget får träffa en eller två stycken till förutom mig. Men jag är en god bit på väg. Varför jag funderar? Så jävla kass lön. (16000 kr/mån) Men företaget är precis av det slaget jag vill jobba på.

Jag har flera jobbansökningar ute nu. Så det jag tänker på är vad jag kanske eventuellt missar om jag tackar "ja" till detta jobbet. För tackar jag "ja" så är det uppsägningstid och därför är det svårare att säga ja till något annat. Jag tror inte att något av de andra jobben erbjuder en lika utmanande miljö som detta. Det här uppdraget/tjänsten är precis ett sådant jag vill ha eftersom företaget intresserar mig och är mycket stort och framgångsrikt och ställer mycket höga krav på att servicen ligger på en hög nivå, vilket jag tycker är roligt. Och man måste jobba i dress eller kostym vilket känns lite roligt förnämt så där.. ;) Men är det förnedrande till en så låg lön? Hade det inte varit genom ett konsultföretag så hade lönen legat på en ca 5000 kr högre. Pengar som alltså egentligen skulle vara mina. Dock så kan man ju se det som en början. Hon på företaget sade att det här företaget inte verkade främmande inför att i framtiden köpa över eventuell person som det funkade med. Så då kanske..

De andra jobben jag sökt är inte alls lika attraktiva. Men lönen lär ligga på en 2000-4000 kr mer i månaden. Men då har jag ju inte någon aning om ifall jag en blir kallad på interjuv. Dock så tror jag att jag borde ha chans. Men konsultföretaget ligger på mig och vill ha svar senaste i morgon då tjänsten ska tillsättas snarast. Så hur ska jag göra? Roligare och mer utmanande jobb för bra mycket mindre pengar, eller ta en chansning med risk att förlora allt men med möjlighet att få ett jobb med mycket mer pengar?

Svårt... Ge mig gärna tips. Hur skulle ni tänka?

Och en annan sak. Säger ni "interjuv" eller "Intervju"? För jag säger det första och det känns helt ologiskt för mig att stava som det andra. Men det kanske är mig det är fel på?

Beroende


Japp, jag är beroende. Av den här boken. Den är helt sjuuukt intressant! Går inte att lägga den ifrån sig! Vilken skön och efterlängtad känsla! Äntligen lite äventyr! =) En sann berättelse är det oxå. Fantastiskt, jag är impad.

onsdag, september 20, 2006

Godnatt!

Sade jag att böckerna kom idag? Jo, brevbäraren levererade dom fram till dörren till hans gladaste och tacksammaste kund idag: Jag.

Kommer från träningen. Varenda liten muskel är helt trött. Och mina ögon är sömniga. Men ändå måste jag nog försöka börja läsa en av böckerna innan jag somnar.

I morgon är det jobb och interjuv som väntar.

Nu: Läsa om jag orkar och sen sooooooooooova!

GODNATT!

Höll visst på att glömma.. måste ju kolla vilka som gick vidare på Idol idag. Jag hoppas ju på den första, vad hon nu hette. Hon som beter sig som en kille (och ser ut lite som en) och är helt galen och samtidigt helt sjukt duktig. Hoppas hon tar hela skiten. Men alla var duktiga idag! =) Det är ju helt sjukt, trodde aldrig jag skulle bli en av dom som följer idol. Men vad fan.. har man inget liv så har man inte.. så vad göra?

Gah! Jag önskar mig själv lycka till..

I morgon ska jag på interjuv!! Jag har sökt en tjänst som receptionist/telefonist. Tror inte jag får jobbet men man hoppas ju. Det är ett rekryteringsföretag som förmedlar jobbet och dom är hemliga om vilket företag det är. Men de berättar att det är ett stort internationellt företag som ställer stora krav på service och vill att personen ska ha en proffessionell framtoning och ha en hög stresstålighet. Det har jag. No problem. Det jag nojjar mig för är att de oxå vill att personen ska ha goda kunskaper i engelska och även kan använda sig av den problemfritt både i tal och skrift. Jag klarar mig att prata engelska men kan ingen affärsengelska alls knappt. Så ska vi ha ett avancerat samtal så blir det svårare. Men det fixar jag nog. Men i skrift blir det svårare. Jag är rätt usel på det faktiskt. Man lär sig säkert med tiden.. och med lite smygfusk fixar jag säkert det oxå. Men lite orolig skulle jag nog bli om jag mot all förmodan skulle få jobbet. Det står att det där med engelskan är ett "måste" för att överhuvudtaget klara av tjänsten. GAH!

Ångest

Ge mig ett liv med lite stabilitet. Ett liv med lite rättvisa åt mig. Ett liv utan strul så fort något har med mig att göra. Ge mig det nu, för jag pallar inte ångesten längre. Jäkla myndigheter och fucking olika styrelser och förmedlingar och demokrati överhuvudtaget.

Eller ge mig något som tar bort ångesten. Efter behov. Nu.

Varför jag? Alltid jag? Jag är fan inte förtjänt av det.. jäkla "mönstersvensson" som jag är. Ofrivilligt på något sätt. Indirekt.

För vilken mening är det för mig att vara så jäkla präktig och göra allt som förväntas av mig i samhället på alla sätt och vis när jag hela tiden får det uppkört i arslet? Thats how it feels.

I morgon: Jobba

I morgon ska jag tillbaka på mitt gamla sommarjobb och hoppa in tillfälligt. Kommer vara i morgon tors tom onsdag nästa vecka. Ska bli skitkul. Men jag är liiite orolig. Jag tänker att livet kanske gått vidare med stormsteg där borta och även om jag jobbat där hela sommaren kanske man hunnit glömma mig och man kommer se mig som en främling igen. Inte "glömma" som att glömma bort mig helt, men... äsch, vet inte hur jag ska förklara. Men jag är rädd för att känna mig som en inkräktare och att folk ska tycka att det är jobbigt att jag är tillbaka. Men jag ska inte nojja. Jag trivdes så mycket där och gillar folket och jag "tror" de flesta gillar mig tillbaka så jag får hoppas på det bästa. jag är jätteglad att få jobba lite i alla fall. =)

The Cure sviker mig


Igår hade jag en sån där dag då jag inte riktigt kunde bestämma mig för vilken musik jag skulle sätta på. Jag var så där så jag verkligen längtade efter något riktigt bra som kunde påverka mig och fylla mig. Men så duger inget, allt kändes trist. Så hittade jag The Cure-Disintergration och blev så glad. Måste vara flera år sen jag lyssnade på den. När jag satte på skivan var jag fulla av förväntan, jag väntade mig en nostalgikick utan dess nåde. Men såååå besviken jag blev! Musiken jag en gång älskat och som väckt så mycket känslor hos mig en gång... kändes nu bara TRÅKIG!

Usch, så besviken jag blev. Borde aldrig satt på den. Hade varit bättre att låta det goda minnet av dom vara.

tisdag, september 19, 2006

En brun manchesterkavaj rikare!

Jupp, fyndade för halva priset! Den sitter som om den vore sydd efter mina mått. Riktigt glad! :)

Jobba torsdag och fredag

Dom ringde från mitt sommarjobb och undrade om jag kunde tänka mig att hoppa in på torsdag fredag. Så klart svarade jag. Men innerst inne så vet jag hur jobbig a-kassan kommer att vara pga det. Det är det sämsta man kan göra att hoppa in och jobba bara några dagar så där. Det är inget dom uppmuntrar praktiskt. Konstigt nog.

Hur som helst så känner jag att det nog är nyttigt. Dels för att jag håller mig lite uppdaterad. Dels för självförtoendes skull. Och dels för den sociala biten. Sen kan det alltid låta bra att säga att man jobbar kvar extra där när man söker andra jobb. Det betyder ju att dom är nöjda med mig.

Så jag antar att det är något bra? Bättre med två dagar än inget. Eller hur?

måndag, september 18, 2006

Längtar efter en bra bok

Skickade ju efter några böcker förra veckan. Nu har jag inget att läsa så jag går bara och väntar på de där böckerna. Längtar efter möjligheten att glida iväg bort i något annat. Glömma alla jobbiga och ångestfulla krav och få slippa ramla över en jäkla massa käppar i hjulen hela tiden. Få dela någon annans öde istället. Glömma mig själv. För en liten stund i alla fall.

*Snyft*

Jag tror jag skulle behöva en varm och kärleksfull kram faktiskt...

Panikångest

Japp, så känner jag att jag börjar få såna problem igen. I alla fall panik och ångest. Kanske inte panikångest, men nära på. För jag pallar helt enkelt inte det här att vara ofrivilligt arbetslös. Jag vill ju inget hellre än att börja jobba. Ha ett jobb att gå till, trygghet, pengar. Jag skulle kunna göra nästan vad som helst för ett jobb.

Idag har jag ont i magen. För jag vet inte om jag får pengar den här månaden. För allt strular. Gick med i en A-kassa när jag jobbade i somras. Det kanske var det dummaste jag gjort. För i och med att jag inte hann att vara med så länge så har jag inte rätt till inkomstrelaterad ersättning utan bara en grundersättning på 320 kr per dag!!! Vilket är precis lika mycket som Alfakassan ger men skillnaden är att hade jag inte gått över till den andra kassan så hade jag sluppit strulet nu. För nu säger den ena kassan att jag ska gå till den andra och den andra säger att jag ska gå till den första. Alltså så vet jag inte hur jag ska bete mig. Och att ringa dom för att klara upp det hela är ju stört omöjligt då telefonerna på båda sidorna är fullblockerade så det inte går att komma fram.

Nu har jag dock suttit och ringt hela dagen och lyckats komma fram till den ena kassas efter att ha ringt 50 gånger och suttit i 20 minuters kö. Sen kom jag äntligen efter 50 samtal fram till den andra kassan där jag blev placerad som nr 71 i kö. Jag hade suttit i kön drygt 20 minuter när jag hörde att jag var nummer fem i kö, 2 minuter senare kopplades jag bort och har alltså suttit förgäves. Våran trådlösa telefon har gått sönder så jag har suttit på mitt jävla köksgolv vid telefonen i drygt 40 minuter i telefonköer till ingen nytta alls!! Inget har ordnat upp sig. Allt är bara i en enda röra. Och jag orkar inte!!!!!!!!! Jag vill bara ha ett jobb så jag slipper allt det här. Varför vill ingen ha mig? Känns så jäkla orättvist. Jag är ju jätteambitiös och hungrig. Får inga jobb för att jag har för lite erfarenhet men får ingen erfarenhet eftersom jag inte får något jobb. Vad ska jag göra??

Och hur ska jag kunna betala mina räkningar den här månaden? Och hur ska jag kunna se min kille i ögonen som har det jäkligt kärft å säga att "tyvärr men du får betala allt själv denna månad". Hus, el, telefon, räkningar, lån, barn, mat. Jag pallar inte. Känner bara för att gömma mig under ett täcke och gråta. Känns så jäkla orättvist. Jag som verkligen VILL jobba och KAN och vet att jag är duktig och verkligen hungrar efter en karriär!!

Jag blir så ledsen..

Bambi 2



Ser på den för tredje gången på två dagar. Satan i gatan vad bra den är!! Helt ärligt! Jag lipar till den varje gång. Så jäkla fin, nästan så den är finare än den första! :)

söndag, september 17, 2006

Högern tar över?

Japp, det verkar så. Hm. Det trodde jag inte. Jag hoppas det blir bra ändå. Och att jag kommer kunna gå till doktorn om jag blir sjuk utan att ruinera mig.

Apropå Håkan Hellström

Han har tydligen blivit pappa! Det har gått förbi mig totalt tills idag. Känns smålustigt att tänka mig den lille mannen som pappa. =) Grattis får man väl säga. Trots att det skulle till närmast ett mirakel om han skulle hitta till just min lilla blogg och alltså läser detta..

Manliga svenska artister


Tittade på något program idag där man listat svenska manliga artister och där man skulle utse en vinnare. Björn Skifs vann. Han verkar ju duktig och så.. Men. Jag kan inte riktigt förstå hur han kunde vinna över alla de andra. De här var med på listan









Lars Winnerbeck
Håkan Hellström
Ola Salo
Per Gessle
Tumbuktu
Björn Skifs
Tommy Körberg
Peter Jöback
Darin
Magnus Uggla


Listan jag skrivet är enligt min egen rangordning.
Motiveringar till min rangordning

Lars Winnerbeck - Någon i programmet sade "Alla tjejer runt 24 älskar honom". Men jag hoppas så klart han har fel. Jag vill han ska ha en större lyssnarkrets än så. Ola Salo sade om Lasse "Han har en av de vackraste röster jag hört". Kan jag kanske inte hålla med om. Men han sjunger med känsla och han är en fantastisk låtskrivare och sjukt säker på att skriva fantastiska texter. Lasse kan beröra.

Håkan Hellström - Otroligt härlig kille. Jag inbillar mig att han är intressant, rolig och naturlig. Och planlös. Allt det är vad jag tycker hans musik berättar. Jag blir glad av det han sjunger. Han bjuder på sig själv, fullkomligt. Någon sade "Jag har ofta hört att folk tycker han sjunger falskt, trots att jag aldrig hört Håkan sjunga falskt någon gång". Har oxå hört folk säga så men aldrig hört det själv. Svartsjuka? Vet inte. Jag gillar Håkan. Han gör mig glad. Sen är jag svag för människor som vågar vara så där spralligt barnsliga trots en vuxen ålder.

Ola Salo - Har inte så mycket att säga om honom. Duktig låtskrivare. Stjärnpondus. Duktig sångare. Speciell. Intelligent. Begåvad. Det är något annat som stör mig med honom. Tyvärr. Men han är minst värd en tredje plats på denna listan.

Per Gessle - Otrolig låtskrivare. Funkar som sångare. Är rätt bra som artist. Men har haft en jäkla massa tur och flyt i sen karriär. Han är killen man kan bli så avis på så man mår illa.

Timbuktu - Killen jag inte har koll på. Har knappt lyssnat på hans musik. Gillar inte rap. Men idag så såg jag honom på tv och konstaterade att han såg rätt charmig ut. Därför hamnar han på denna plats. Av ytliga själ.

Björn Skifs - Duktig. Har haft stora hits. Rolig kille. Har av säkra källor dessutom hört att han är mycket trevlig privat. Men han har inte gjort några stora intryck på mig. Men visst, han är inte störande. Kan till och med vara lite småmysig att titta på när han är som bäst.

Tommy Körberg - Överskattad sångare som inte längre kan sjunga. Jäkla dryg snobb i mina ögon.

Peter Jöback - Ja, det är en gåta att alla älskar honom. Fattar ärligt talat inte vad som är så bra med honom. Tycker han har en fånig och tunn röst som inte berör. Skulle lika gärna vara vem som helst som sjunger någorlunda ok. Söt? Nej, inte särskilt enligt mig.

Darin - Vet knappt vem han är. Kommer knappt ihåg honom sen idol så han kan ju inte ha gjort något direkt speciellt intryck. Sen är det inte riktigt min typ av musik han kör heller.

Magnus Uggla - Patetisk tycker jag, snacka om att inte kunna lägga av i tid, hade han slutat efter sina första skivor i ungdomen hade det varit en annan sak. Men vad är det för fjortisfasoner han sysslar med nu?? Nästan 50 år och sjunger om festande tonåringar med solisarna på jämt. Även på fritiden. Jag satt på samma flyg som honom för några månader sen. Han hade brillorna på sig hela tiden uppe i luften trots att vi flög på kvällen. Och ja, som ni vet så var det ju inte direkt för att dölja sig, hade varit svårare att känna igen honom "utan" dom.. ja, det kanske var det som det handlade om?

Ja, så fick jag säga mitt. Det var ju lite trevligt. Hur skulle er lista se ut?
Lånade bilden härifrån

Röstningen klar

Ja, så har man gjort sin medborgerliga plikt i dag oxå. Riksdagsvalet och Landstingsvalet var lätt. Men kommunvalet var jag inte säker på ens då jag stod i båset. Faktum är att jag hade lagt in ett annat parti i kuvertet först men så ändrade jag i sista sekund. Nu är jag Socialdemokrat rakt igenom. Trots att jag inte är fullt nöjd med allt.

Jag tycker det borde satsas mer på att lösa arbetslösheten. Jag tycker pengarna prioriteras fel och jag tycker man tänker fel i den frågan. Sen är det väl några småfrågor jag inte är helt nöjd med. Som att barn ska få mer läxor i skolan och att det ska bli mer ansvar hemifrån. Jag tycker det är mycket redan nu och jag har svårt att hänga med nu med min dotter och hennes läxor och se till att det blir gjort på rätt sätt och samtidigt känna mig delaktig. Och nu har jag bara "ett" barn i skola. Tänk i framtiden när jag har flera. Därför vågar jag inte tänka på hur det skulle se ut med "fler" läxor. Personligen tycker jag skolan borde ta mer ansvar för den biten.

Men i det stora hela tycker jag vi har det bra här i Sverige och jag anser att Socialdemokraterna är ett starkt och rättvist parti. Trist nog så har jag lite svårt för Perssons dryga person, men jag kan överleva den. Jag känner att dom har en plan som kan fungera praktiskt och jag delar de mesta av deras åsikter och deras sätt att se på saker. Så det blev dom i år oxå.

lördag, september 16, 2006

Sårad

Vill inte att det ska vara så här
vill inte, vill inte, vill inte
Dina ord sårar så,
vet inte om jag är värd dom
Men jag tror inte det

Ingen är perfekt
Inte ens vi

Vill inte närma mig slutet
jag vill närma mig början
på något nytt och fräsht
men med dig

Även om det känns svårt
jättesvårt
Särskilt nu
När jag vet hur du känner

Låt mig rida igenom stormen
låt mig komma ut hel
hur än vindarna kommer bära mig

Åh så kryllar det av rymdvarelser på vår jord utan att vi ens märkt nått!

Kolla in så balla de är! :)

Jag är helt sjukt fashinerad. Jag blir helt glad av sånt här! Inte visste jag att vi hade såna tuffingar i vår närhet! :)

Killen näst längst upp ser nästan lite porrig ut..

SMS tortyr.

Ja, det känns så. När telefonen piper till att man har sms och man blir så glad. Full av förväntan och undrandes vem som varit generös nog att skicka ett trevligt sms till Lilla mig så springer man till telefonen. Och så tittar man. "Hej, nu kan du som Club medlem på Lindex köpa en BH och få 10 % rabatt."

Fuck. Kunde inte bry mig mindre.

En sallad till förrätt.

Med lite torkad och krossad vitlök, olivolja och pinjenötter i salladen så känns den lite extra fräsch. Jag var helt enkelt tvungen att fota min lilla förrätt, den såg så god ut. Vilket den oxå var.

Ett packe huvudvärkstabletter, tack.

Jag HATAR att vakna bakfull och ha slut på huvudvärkstabletter!

Jag trodde kvällen skulle bli lugn igår. Killen var iväg med jobbet på Kick Off och jag var själv hemma. Men dagen var en pina. Det var en sådan där dag när precis allt gick åt helvete. Och barnen kände av att jag inte var på humör och testade mig till bristningsgränsen. När kvällen kom så var jag så slut så jag längtade verkligen över att vara riktigt destruktiv och supa mig full.

Men så kan man ju inte bete sig. Men ett glas vin var man ju värd tyckte man. Så jag ringde in till grannen som oxå hade haft en jobbig dag och bråkat med familjen sin och bad henne komma över och ta ett glas vin med mig. Ja, det var det som var meningen. Vi skulle bara lugna ner oss en halvtimme, prata av oss och dricka "ett" glas vin.

Men tiden gick och vips var flaskan slut och vi blev tvungna att öppna en till och snart var "Lilla jag" så där lagom trevligt berusad. Men vad faaan, det var skönt att slappna av efter en sån där dag, skönt att vara lite destruktiv. Så länge det inte blir en vana. Bara jag får en näve huvudvärkstabletter nu så kommer allt bli bra.

fredag, september 15, 2006

Andas lugnt och fint

Ok, nu är det så där igen. Det gnager i mig igen. Något vill ut. Rastlöshet. Gah! Ta mig härifrån! Bara en liten stund...

*Njuter*

Av låten Daybreak med Ebba Forsberg. Så himla skön! :)

Älska Rocky!



*fnissar*

Godmorgon fredag!

Ah, vad gott. Dricker en kopp varm Oboy. Ni vet att den finns sockerfri nu va? Visserligen är det sötningsmedel istället. Men om man inte dricker det så ofta är det nog inte så farligt.

Sitter nu här och lyssnar på musik, gäspar och vaknar sakta men säkert.

Så vad ska man hitta på idag? Just det, kommer ju en kompis och fikar efter lunch. Åh, så har jag lovat grannens barn att komma in om det är något eftersom de är ensamma hemma och inte ville gå till fritids. Så jag måste hålla mig hemma.

Åh, min kropp liksom sover fortfarande.. sträcker på ben och armar men de känns helt sömniga, speciellt i knä och armväck, det liksom sticker och drar där, som att små myror dansar lindans precis där.

Svek mig själv igår och vräkte i mig en massa godis till filmen Capote igår. Så jag kanske ska försöka ta mig ut och springa idag och hoppa över att unna mig godis ikväll för att det är fredag? Då är ju gårkvällens godisintag liksom ok. Ska försöka. Capote var för övrigt riktigt bra! Philip Seymor Hoffman är verkligen en grymt duktig skådis!

torsdag, september 14, 2006

Sockerberoende

Jag är helt klart sockerberoende om man ska gå efter det här testet. Det är väl typ ett "ja" svar på alla utom på den frågan om vänner eller familj klagat...

Och jag som är så sugen just i denna stund.. Så ge mig styrka att klara av kvällen för just nu börjar jag tänka tankar som att jag är värd att "unna" mig hit och dit.. buuäääh!

Skivor som växer





För några månader sen så blev jag tipsad om Hello Saferide vilket resulterade i att jag köpte en skiva med henne utan att ens ha hört henne. Ibland är det kul att chansa för att kunna bli överraskad. Jag tyckte mycket om skivan. Men av någon anledning så blev den inte spelad så många gånger, den fastnade liksom inte.. Men så satte jag på den idag och insåg genast att skivan faktiskt har stått i cd-stället och vuxit till sig! Skivan som heter just Hello Saferide är faktiskt helt fantastisk. Tror det är sjunde gången jag sätter på den i sträck idag. Hon har en jättesöt och fin röst och det är härliga låtar med skönt gung och en härlig ackustisk känsla. Sen texterna, jag gillar dom. De är enkla men mycket lätta att känna igen sig i. Jag upplever dom dessutom väldigt ärliga. Ibland finns det lite vemod i dom, vilket jag har en liten förkärlek till. Här får ni ett smakprov! :)Låt den ladda klart innan ni lyssnar bara, annars hackar den så mycket..

Hur jag sattes på prov

Hennes kropp skakar,
Tårarna rinner
Jag smeker hennes kinder
Sätter henne i knät,
Känner att hon är alldeles svettig
Hon har sprungit fort
Av panik
Hulkande stammar hon fram
En förklaring

Mitt hjärta brister
Skriker inom mig själv
”Gråt inte dotter min!!”
Jag lovar mig själv
Att göra ALLT som krävs
Även om jag förlorar mig själv
I samma veva

Hennes svettiga darrande händer
Som vägrar släppa mina
Hennes darrande röst
Bedjande
Till befrielse från det svåra
Jag klappar och smeker
Kramar
Och kämpar mot egna tårar
Kämpar mot egen desperation
Och ångest

Det är inte lätt att vara liten
Hon sprang hem från skolan
Vågade inte gå till gympan
För hon hade glömt tiden och var sen
"Åh, han är så sträng mamma!
Han kommer skälla på mig
Åh, alla kommer titta!
Det var inte min mening!"

Tar hennes hand och går till skolan
Pratar med en oförstående lärare
Han har lovat att prata med henne
En dag nästan vecka
Men allt är ok säger han
Och ser uppriktigt ledsen ut
Sen går hon in till gympan,
Glömmer till och med mig..

Som plötsligt står själv och ser dum ut
bakom en stängd gympadörr

Vad skönt när svåra saker inte behöver vara svåra.

Arbetsförmedlingen bestämmer.. Aaaarhg!

Över mina val tydligen. Jag har bara gått arbetslös i två veckor och så får jag ett jäkla otrevligt brev. Med posten kommer alltså ett utannonserat jobb och ett brev där de skriver "Det här jobbet tycker vi är lämpligt för dig" och sen så skriver dom att om jag inte söker det så kan det få en massa otrevliga konsekvenser. Bla kan jag bli av med rätten till arbetslöshetskassa. Slutligen fanns där ett papper jag ska skriva under när jag sökt jobbet och skicka tillbaka till arbetsförmedlingen.

Då känner jag så här "yeah right, att jag tänker söka det jobbet". Och så är det "nästan" så jag känner för att rulla upp långfingret i en mindre trevlig gest. För hur trevligt och angenämt känns det att någon ska komma och bestämma vilka jobb jag ska söka? På ett sådant sätt dessutom??!!!

Ok om jag varit någon som inte sökte jobb, någon som uppenbarligen utnyttjade en bekväm situation. Men herregud jag "söker" ju jobb, så hoppa på någon annan för Elvis skull. Precis som att jag går och njuter av att ha Alfakassa vilket ger ingenting i månaden typ. Det känns lite smått kränkande att få hem ett brev så där otrevligt skrivet, lite som att dom omyndigförklarar mig. Sen det att jag ska redovisa för dom att jag lyder deras hänvisningar. Fuck.

Men men. Nu försöker jag lugna ner mig lite. Dom gör bara sitt jobb. Åh, vem vet, skulle jag få det så har det ju lett till något positivt. Det är ett ganska så trist jobb jag ska söka men jag har ju hellre det än inget. Men den dagen dom kommer dragandes med att jag ska söka på Mc Donalds, då jäklar har dom klivit över min toleransnivå. Då kanske jag skickar katten på bilden på dom. Eller ett humör likadant som den i alla fall..

Sola solarium

Vet inte vad det är som har förändrats, men något är det. Förr när jag solade så njöt jag, slappnade av, lyssnade på musik och somnade ofta skönt. Nu får jag nästan panik efter en stund. Jag är rastlös, "för" varm och undrar hela tiden hur lång tid det har gått. Why?

Hur som helst så kommer jag därifrån nu och luktar fortfarande solarium. Jag har hört att man inte ska duscha på en gång efter man solat så jag tänkte ta mig en kaffe innan. Fotomanic som jag är så tog jag ett litet fotografi på solariet jag brukar gå till. Billigt är det oxå. 2,50 /minut.

onsdag, september 13, 2006

ÅH, vad jag har haft kul nu!!

Tillbaka från ett pass DANSAEROBICS! Satan i gatan vad skoj det var!! Alltså aerobics är ju inget nytt för mig. Men just det här att kombinera det med dans är nytt för mig. Tyvärr. Jag hade gärna upptäckt det tidigare. Men nu ska jag i alla fall vara slav under det varje onsdag framöver! Längtar redan till nästa gång! :)

Knas frustrerar

Här går jag och längtar efter hösten när det plötsligt blir sommar igen! Åh, vilket knas! Jag är trött på värme och sol. Vill ha rugg och mörker ju!

I natt jag drömde

Jag hade en sån härlig dröm inatt. Jag kommer inte ihåg hela, kommer mest ihåg fragment ur den, men det jag minns är väldigt, väldigt starkt.

Jag ät ute på en resa i världen på egen hand. Jag har ett uppdrag, det är något jag ska hämta. Jag står på en bergstopp mitt i en regnskog med en massa infödingar. Framför oss är det ett jättehögt stup. En efter en slänger sig infödingarna (som för övrigt nästan är nakna) över stupet med hjälp av ett tjockt rep som fungerar som en linbana. Man hänger helt enkelt i den och längst ner på repet så är det en knut som man alltså så att säga nästan kan sätta sig på som stöd. Det är ett stup som är ganska brett så det är en lång väg att färdas med repet, dessutom som är stupet otroligt brant och högt. Jag undrar hur jag ska våga när det är min tur men inser att jag inte har något val. Jag är fullständigt skräcklslagen och full med ångest då jag tar repet och virar om benen runt knuten och släpper marken. Men sen svävar jag iväg. Det går fort och vinden viner och det pirras/suger ordentligt i magen av farten. Då inser jag att jag inte är rädd. Jag blir förvånad och glad över det faktumet att jag riktigt njuter av färden. Det är jättehärligt!! Jag ler och skriker högt "yeeeah". Jag känner mig stark och stolt när jag landar på andra sidan och jag har fått en kick av det.

Nästa fragment är att jag simmar bort mot ett hustak som ligger mitt ute i vattnet. Bakom mig vilar en vit sandstrand och jag vet att vi är i Afrika någonstans. Vattnet är alldeles ljummet och fast jag känner mig en aning osäker över varför jag simmar mot taket som tittar fram mitt i havet så njuter jag av att jag är där och då, jag inser att jag är mycket förunnad över att göra denna resan. Och ensamheten får mig att känna mig stark.

Jag ställer mig på hustaket och tittar över havet när det plötsligt kommer en rätt stor båt fram till hustaket. Jag förstår då att detta hustak fungerar som en hämtplats för färjan. Jag går på båten.

Väl på båten går jag runt och ser mig om. Jag ser in i hytter där dörrar står öppna, jag går uppför trappor och jag går till en bar. Jag tänker precis köpa mig något i baren då jag av någon drömlik anledning plötsligt förflyttats till ett rum på båten fullt med hundvalpar. Hundvalparna är förtrollande söta och jag känner att jag skulle kunna göra vad som helst för att bara få gosa lite med dom, men jag vet att jag inte får. Plötsligt står vi ute på relingen och jag är där med en massa andra människor. En röst ur en högtalare skriker att nu är det dags att få hundvalparna för de som beställt dom. Så slängs en efter en av hundvalparna över relingen ner i vattnet och för varje hund hoppar en människa efter för att rädda hunden samtidigt som dom skriker av glädje och kärlek över att äntligen få ta hand om den efterlängtande hunden.

Jag är så avis så jag har ont i magen när den sista hunden slängs i. Men ingen hoppar efter och jag ser att den söta mjuka hunden håller på att drunkna. Vem kan göra så mot en hund undrar jag när jag plötsligt inser att det är jag som ska ta den hunden. Det var det som var mitt uppdrag! Jag skulle hämta en hundvalp! Yr av glädje hoppar jag ner i vattnet och omfamnar den gudomliga valpen som tacksamt låter mig ta den i min famn. Av någon konstig anledning så är inte valparna blöta, det är lika torra och mjuka som dom var när jag nyss såg dom i rummet. Jag bröjar fantisera hur jag ska göra om hemma för att ge hunden lite eget uttrymme då jag kommer på att hunden inte är min, jag har hämtat den åt några andra jag inte känner. Det var ett uppdrag åt någon annan att hämta hunden. Jag fylls av separationsångest, hur ska jag kunna lämna bort den söta hundvalpen?

Sen vet jag inte vad som skulle hända för sen vaknar jag.

När jag sen somnar om drömmer jag att jag anmält mig till en melodifestival. Jag är full av självförtoende då jag plötsligt inser att jag glömt mina scenkläder hemma. Tävlingen har börjat och jag inser att jag måste ha tag i en bil. Slutligen får jag tag i någon som kör, men enda anledningen att de kör är för att de oxå av någon anledning har sina kläder hemma hos mig. Vet inte varför, för jag känner inte människorna och de tycks inte gilla mig. Vi har bråttom. Jag har hela tiden en känsla av att om det nu skulle bli min tur att sjunga medan jag var borta så skulle de bara gå vidare tävlingen och inte ge mig en ny chans. Jag upplever det som att alla människor som är där är fulla av förväntan men just mitt nummer skiter alla i. Det är som att jag är "ingen". Vi hinner tillbaka och till slut så är det min tur. Mitt nummer går bra, jag får med mig publiken och jag är stark. Men jag är inte alls så stark som jag brukar. Men jag syns, fast inte så mycket som jag skulle velat. Innan numret är klart och jag skulle få se responsen på det jag gjort så väckte min väckarklocka mig. Tajming va?

Hur som helst.. det är så sällan jag minns drömmar överhuvudtaget nu för tiden. Nu var dom så otroligt starka. Nu ska jag analysera dom lite. Vissa delar förstår jag redan, det är bildspråket, men den mest väsentliga delen, den känslomässiga är jag inte helt på det klara med. Åh, det är så mysigt för när jag tänker på den där första drömmen så fylls jag av sånt pirr i magen inför linbanan och den söta hunden, det är precis som att jag inte vaknat från drömmen än! :)

tisdag, september 12, 2006

Även om jag försvinner bort i det blå..

Jag pratade om livet. Jag pratade om de vägar man kunde välja, den lätta eller den svåra och vad de olika valen kunde innebära. Jag pratade om människor och varför man kanske väljer de val man väljer. Om människor i situationer, hur långt man kommit på vägen och vart som fört en dit. Jag pratade så mycket. Och sen funderade jag lite och sade

"Men även om man väljer den lätta vägen så är det ju bara under förutsättningen att den följer spåret som det egentligen är lätt. Jag menar, spårar det ur på vägen så är ju den lätta vägen lika svår som någon annan. Så i slutändan så handlar det väl lite om tur men jag antar att den lätta vägen har en tryggare grund. Fast den är fan inte säker för det."
Då tittade du på mig och log. Du log så där som du brukade göra förr. Jag vet inte varför men jag tyckte om det.

Ibland kan kärlek vara just det man ger till varandra när man inte har en tanke på att det just är kärlek.

Och det är det jag vill tacka dig för.
Tack.

På jakt efter hösten


Med kameran i fickan spejade jag efter färgglada löv eller annat höstigt. Men till min besvikelse så fanns där inte så mycket. Än. Men det blev ett foto i alla fall. Det får duga så länge.

En sista smak av sommaren för i år.

Japp, för ikväll ska vi grilla för sista gången i år. Det blir lite fläskarre och potatisgratäng och färsk sallad. Mumma. Det blir att ta fram värmelampan för nu ska jag trotsa hösten. Men sen är den mer än välkommen.

Jag älskar hösten annars. Den friska luften, doften av fallna löv (Finns ngåon spänning i den doften av någon anledning), de vackra färgerna, känslan av att det är helt ok att bara sitta inne och glo på film, tända ljus på kvällarna och kura in sig i ett täcke i soffan.

I år måste jag helt enkelt köpa mig en ny basker. Det är nästan ett måste till hösten. En större variant av en sån där konstnärsbasker från Paris vill jag ha. En svart. Så att jag kan se svår och vemodig ut när lusten faller på. Perfekt. Jag har i alla fall köpt mig en gosig och varm jumper (vilket fult jäkla namn på en stickat tröja!) till mysiga höstdagar. Ni ser den ovan. Mysig va? :)

Och så måste jag ta en dag i en skog och fotografera en massa. Åh, så skoj! Det lovar jag mig själv här och nu att verkligen göra istället för att bara "prata" om det. Blir en lång promenad till närmaste täta lövskog bara.. men det är bara bra för figuren. ;)

By the way.. Någon som har en cykel att skänka till mig? Min blev stulen för några nätter sen. Dom hade helt fräckt gått in på vårat revir och hämtat den. Inte för att den var värd så mycket. Men det kändes lite snopet. Så nu har jag bara mina kära ben att gå på. Fast det är inte fy skam det heller.. men det går inte lika fort när man har bråttom.

Nybeställda böcker

Satt och pratade böcker med min väninna idag och hon tipsade om serien Den vita massajen, vilka jag nu köpt de två första delarna på. (På pocket alltså, jag läser bara pockets. Tycker inbundna böcker är jobbiga att läsa och är onödigt dyra)

Sen var jag naturligtvis tvungen att köpa fler böcker av Karin Alvtegen efter att ha läst och fängslats så mycket av hennes bok Skam. Så det blev Saknad, Skuld och Svek.

Min väninna pratade om en Kenneth Ahl som skulle skrivit en trilogi om sitt liv som missbrukare/kriminell på ett ovanligt friskt och komiskt sätt. Lät väldigt intressant men har inte hittat någon av dom böckerna än. Den första delen skulle heta "Grundbulten". Så ramlar ni över dem någonstans så får ni gärna tipsa mig! :)

Parfymfrossa

Jag finner det lustigt hur man väljer att beskriva dofter på parfymer över nätet. Det som är ännu lustigare är att man väljer att beställa en parfym över nätet som man inte luktat på irl. Men men.. Jag har hört lustigare saker. Men jag har testat mig själv lite här.. Ord jag förstår när de står för sig själva.

Fräsch, frisk, feminin, maskulin, Sandelträ, mysk, rosor, lavendel, viol osv osv..

Men när det blir väldigt mycket på en gång så rör min hjärna ihop det lite för mig.. Jag menar.. vem kan erinra en doft ur den här beskrivningen?

:Basic instinct; Beskrivning - En sensuell maskulin doft av svarta vinbär, melon, ekmossa, ananas och apelsinblomma.
Blanda de där dofterna i hjärnan om du kan! De skulle jag kalla smått skickligt. Bara svarta vinbär med melon är tillräckligt omöjligt att föreställa sig doftmässigt.

Eller när det står så där konstiga ordval som denna:
Be Delicios: Beskrivning - En frisk feminin doft av exotiska blommor och amerikansk äpple.
Hur luktar ett amerikanskt äpple liksom??

Jaja, whatewer... Min parfym är snart slut. Någon som har något tips? Just nu har jag Paris Hiltons parfym. Jättefräsch.

Ååååh, så blev jag lite nostalgisk.. för jag hittade Colours här. Det var min allra första riktiga parfym när jag var en liten fjortis. Den luktar skitgott!

Andra parfymer jag haft som jag minns speciellt och tyckte var speciellt goda: Lou Lou, Eden, Britney Spears, och Deep red (För en impulsiv och sensuell kvinna som det står (???!!!) .)

Gucci är den som jag nog hade köpt om jag varit så puckad så jag handlar för mig okända dofter över nätet. Men som tur är så är jag smartare än så. Men måste kolla upp den fort. Det är en jäkligt snygg flaska helt i min stil (älskar färgen) och doften "låter" i alla fall intressant.. typ.

Boken: Skam


Ja, herregud vilken bok! Så otroligt jäkla bra. Sträckläste dessa närapå 500 sidor på mindre än ett dygn. Gick inte att slita sig. Läs läs läs!

Här kan ni läsa mer om boken! :)

måndag, september 11, 2006

Från anonym "Nybrotös" till pokermiljonär. På riktigt.

Det här är Mikka 21 år. Jag lärde känna henne som min brorsas flickvän för många år sen. Då var Mikka 16 år och hon lärde känna min bror när hon hade honom som tränare i Ju-jutsu. De var ihop i ganska så många år. Det var väl för drygt ett år sen det blev slut. Då hade Mikka spelat poker i nästan ett år. Mest på skoj till en början. Blev en del nätpoker. Fast det gick bättre och bättre och det var inte ovanligt att jag hörde om stora investeringar och fantasifulla shoppingrundor. På vinstpengar. Och sen en resa. På vinstpengar. Sen tog det slut med min bror. Båda gick vidare. Min bror har träffat en annan söt flicka som han trivs med och är lycklig med och Mikka har oxå gått vidare. Med pokern. Det gick bara bättre och bättre. I augusti i år vann Mikka 510 000 kr och blev med den vinsten miljonär. "I det stora hela har jag vunnit mycket mer än en miljon, men en del hinner jag ju konsumera under tiden", säger Mikka. Det var länge sen Mikka behövde leta jobb. Hon har även lagt ner studierna. Hon reser mycket och nästan all tid går åt till spelandet. När jag frågar Mikka vad hon har för planer inför framtiden så svarar hon att hon inte själv har full koll. Hon kommer fortsätta spela och resa. Härnäst blir det en ny bil och en resa till Prag med några kompisar.

Ja, jag är lite avis. Tycker allt detta känns overkligt att höra om. Men det "är" hennes verklighet och jag kan bara gratulera. Bara hoppas att hon håller fötterna kvar på jorden och inte glömmer att känna tacksamhet och ödmjukhet inför livet och allt som det erbjuder henne. Inte ta något för givet. Så länge hon gör det så önskar jag henne all lycka i sitt framtida pokerspelande! :)

Fotot är taget i juli när Mikka spelade i Las Vegas i år.

Kanske har jag dålig humor..

men.. vad gör det?? Hahaha!

5 saker

Som resten av världen gillar men inte jag

Skaldjur
Amerikansk skitfilmshumor, som typ den i Screamfilmerna.
Massage
Sagan om ringen (Pratar om boken nu, filmerna gillar jag.)
Mackor (Torrt. Men jag äter det i nödfall, men undviker det in i det sista.)

Saker som jag gillar men inte resten av världen

Princesstårta till frukost (Fast det blir ju sällan så, jag skulle bli så tjock då)
Jobba (Alla klagar på sina jobb medans jag själv skulle bli glad bara jag hade ett.)
Ha träningsvärk (Även om det gör ont så är det ju ett bevis på att jag jobbat bra.)
Vara hes ((Får aldrig så sexig röst som då.. hehe)
Ha feber (Oj oj oj, vad synd det är om mig då. Måste ligga ostörd under täcket och sova..inte ett dugg otäckt faktiskt.)

Inspirerades lite av aud som i sin tur inspirerats av någon annan. Ibland får man vara lite barnslig. ;)

Svårt

Det är svårt med jobb. Jag letar en hel del men tycker inte att jag hittar något direkt. Ska man ta något bara för att ta något eller ska man vänta tills man hittar just "det"?

Hmm.

Nu har jag i alla fall gjort mitt för idag när det gäller jobb. Har tagit emot en interjuv och dessutom ringt på ett jobb som jag tror att jag kan få men är mindre sugen på.

Nu ska jag passa på att läsa vidare på boken "Skam" som är helt överraskande bra. Började läsa igår när jag skulle sova.. var egentligen för trött för att läsa. Men när jag lagt ifrån mig boken hade jag redan läst 110 sidor.. snacka om att fängsla mig från första sidan!

I lekparken:


Inser att det inte går att vara arg eller irriterad på sina barn länge. Titta på dom! Vem kan motstå dom? Vilken härlig och sann glädje de uttrycker!

Skrikande barn

Telefonen ringer. Barnen skriker av någon anledning.. vet inte om vad, känner bara att volymen är hög och de bankar i bordet för att skynda på frukosten jag står och förbereder. Jag svarar i telefonen lite halvstressad. Hör inte vem det är pga barnens skrik men tar förgivet att det är en telefonförsäljare pga den konstlat trevliga rösten, så jag svarar vresigt. Sen så kommer det..

"Jag ringer för att jag är intresserad av att ställa lite frågor eftersom jag upptäckte din profil i samband med en tjänst du sökt via oss och jag tycker den ser intressant ut"
(Gaaaah, vad fan har jag låtit så grinig för! Så nu lägger jag på en helt sjukt och inställsam röst för att kompensera den tidigare griniga)
"Åh, ursääkta, jag hörde inte vad du kom ifrån, så klart att du kan göra deeeeet"

Hon hör att barnen skriker och att jag är uppstressad så hon frågar faktiskt om hon kan återkomma senare, men jag vill ju absolut inte missa tillfället så jag stängde in mig i sovrummet och kämpade mig igenom interjuvn. Under tiden sitter mina två yngsta barn och skrek halsen av varandra eftersom de tävlade om vem som kunde överrösta den andra. Sen satte min mellersta på sig träskor och satte igång att springa över klinkersen mellan köket och hallen. Det lät rätt högt och jag måste erkänna att jag blev lite stressad. Eller jag blev inte "Lite" stressad, jag minns inte ens vad som sagts under interjuvn. Fan. Så hon avslutar med att dom skulle återkomma om det skulle bli dags för en vidare interjuv. Fan.

Jag har en känsla av att inte interjuvn blev så bra. Nog hade dom väl en tjänst i huvudet när de ringde. För visst borde dom väl ha bättre saker att göra än att bara ringa runt för kul skull? Så när hon inte ens ville träffa mig för en interjuv så känner jag att det antagligen gick åt helvete. Men vi får hoppas att jag har fel.

Jag vet att Kommunen har fel då de förvägrar arbetslösa att ha sina barn full tid på dagis. Ingen med mina vildingar till barn kan söka jobb med dom hemma. Det är fullt omöjligt att träda in i någon slags värld där man ska skriva ansökningar och låta sansad och kompetent med rätt forumelering. Eller ha interjuver över telefon. Fan.Fan.Fan.

söndag, september 10, 2006

Bakis pojkvän.

Joda. Hehe.. Han ligger i soffan och ser lagom road ut över allt som är ansträngande. Som att behöva prata, halvsätta sig upp för att dricka från mjölken på bordet några decimeter ifrån honom. Hans ögon är halröda och han ser så där varm ut på kinderna. Det råder ingen tvivel om i vilket stadium han befinner sig i.

Och jag. Joda, jag är oxå lite bakis. Lite tröttare än vanligt och hungrig utan att ens orka tänka på att laga mat. Sen är jag sugen på typ kebab eller Pizza och jag är lite frustrerad över att det inte finns något ställe med hemkörning häromkring. Får se om jag lyckas få iväg killen senare..

Gårkvällen

Ja, kvällen/natten blev till och med mer galen än vad jag vågats hoppas på. Eller så var det jag som var galen jag vet inte riktigt. Först var det myspys på hotellrummet. Sen käkade vi indiskt ute. Underbart gott. Efter att vi ätit färdigt och precis börjat fundera över vad vi skulle göra därnäst så ringer en arbetskamrat från mitt jobb jag haft under sommaren och undrar vad vi gör. Och jag svarar full och social "Kom in till Malmööö!" Jag hade inte räknat med att rösten i luren på en gång så självklart skulle svara "okej." Men det gjorde den och inom en timme så hade vi alltså fått sällskap av ett lika galet par som oss själva.

Efter att killen lyckats blåsa mina vänner genom att leka dörrvakt som inte velat släppa in mina vänner (De hade ju aldrig träffat min kille tidigare så dom gick ju på bluffen. Det hade vi jättekul åt sen!) så satte vi oss till slut ner för att stärka våra kroppar med lite mer alkohol. Sen vidare in till Schlagerbaren. Och där dansade vi. Ja, till och med killarna som aldrig dansar nyktra dansade. Sen en sväng in till karaeokebaren där jag var tvungen att dra av en "Främling". Helt galet roligt. Sen avslutade vi kvällen genom att dansa sönder oss själva på det Stora dansgolvet inne på Wallmans Salonger. Jag dansande självklart på scenen (vart annars?) . Åh, jag var naturligtvis så där superläcker som jag brukar bli med lite alkohol innanför ytan. Det är en häääärlig känsla! ;)

Till skillnad från många andra gånger när man flippar ut så har jag denna gång ingen ångest. Nej, jag hade bara sååå himla kul och bjuder på att jag var full och tokig. Jag gjorde inte bort mig på något oförlåtligt vis i alla fall. Nej, kvällen igår kommer jag bara tänka tillbaka på med ett stort leende.

Fint hotellrum





Ja, så här fint va hotellrummet. Kanske inte min stil att ha hemma, men hotellrum ska ha lite av det där kitchiga och flotta över sig.