Dagar av det mesta

Klicka på länken för att komma till en sjukt bra låt/video! : Is There a ghost?

Det går så fort. Tiden alltså. Men den sista tiden (Sista 10 dagarna) har bestått av:

Några dagar i Danmark med
filosofiföreläsningar, vegetariska buffer och
en vacker strandkant. Idylliskt och fint.
Dessutom stötte jag på ett spöke, såg två månar
och blev helt flummig och upplevde att min skugga
såg märkligare ut än vad den brukar..
Nej, vi rökte inte hash.. men jag tror att stället vi bodde
på hade någon flummig energi över sig som speglade av sig på mig.

Sen jag kom hem till Sverige igen har jag mest varit tillsammans
med min söte inne i Malmö. De sista fyra dagarna har bestått av film, ("Lejon och Lamm" och "The air i breath") sena nätter, god mat, parmiddag, biljard, socialt umgänge, tårar, skratt, känslor, diskussioner, fyllor, kärlek och en massa chill emellanåt. UNDERBART!

Så har jag hittat ett nytt band jag fallit för!! De heter Band of horses! Lyssna på låten jag länkar till under bilden ovan! ;) Men lyssna ännu hellre ännu mer via deras hemsida! ;)

Fredsarbetare i Columbia

Och nu måste jag ju följa med i Ninas blogg. Hon är en gammal arbetskamrat till mig som nu ska jobba i Colombia i ett år och jobba för freden! :)

Här kan ni följa hennes resa, hon har inte åkt än.. men snart.. :

NINAS BLOGG

Katastrof

Klicka på bilden för att komma till Brolles video.. Mycket nöje! ;)

Denna videon är bland det pinsammaste jag sett de sista veckorna... Det behöver inte vara dåligt för att det är billigt. Men det här ÄR dåligt. Det mest pinsamma med videon är Brolles överspel.. Om texten varit dramatisk, om han skrikit från magen så kanske det hade passat med hans teatriska spel.. Men här har vi en enkel melodi med några få enkla ord som beskriver en förvirrad själ i stockholm som minns tillbaka på en tid tillsammans med någon.. Vi har har hört det förut. Både sämre och bättre versioner. Men bra har det aldrig varit. Jo, kanske på sent 80 tal eller tidigt 90 tal... då det fortfarande var någorlunda "icke sönderspelat". Det börjar med att vi knappt ser Brolle för han står i mörker och bakom honom har vi en strålkastare som bländar oss och stör oss och jag blir inte riktigt klok på varför de placerat den där.. Vad tänkte de på?? Är det verkligen medvetet? Har det varit fulla när de gjort videon? Ibland så lyckas han i alla fall skymma den med sitt huvud när han rör sig och man blir lite lättad och önskar att han ville stå kvar där en stund till så man slapp bli bländad.. Senare sitter Brolle framför en tjej på en sunkig bar och han börjar sjunga sin text för henne med en min som får mig att tänka på Elvis Presley när han sjöng "love me tender".. men detta är varken Elvis eller Love me tender. Detta är en ovanligt simpel låt med Brolle. (Har han verkligen gjort denna själv? Var det inte lite högre klass på hans låtar förr?) Särskilt pinsamt blir det när melodin kommer och han sång går upp en oktav och Brolle nästan skriker.. men utan någon förändring i Brolles minspel, istället håller han kvar sin plågade blick i tjejens ögon och försöker hålla sin dramatiska och förklarande min utan att se patetisk ut. Det går "Sådär".

Och då har jag inte ens nämnt det allra mest anmärkningsvärda i videon. Jo, för trots att låten handlar om stockholm så slängs vi i ett tillfälle in i ett norrländskt platt landskap där Brolle först tar en joggingtur mot kameran utan egentligen någon synbar anledning för att sen stanna till för att vilt gestikulera mot himlen... här skulle vi kunna tro att texten uttrycker något extra ordinärt.. men inte alls.. de enda ord som han synes förtvivlat sjunger mot den norrländska himlen är "Solo i stockhoooooooooooooolm!" och i nästan sekund så gör han en dramatisk melodifestivalgest som på ett elegant sätt får honom ner på knäna i den vita snön där det ser ut som att han är på väg att tillbedje någon Norrländsk Gud.. men där tar det slut!!! Precis när det faktiskt höll på att bli lite intressant så får vi inte se mer, ingen bön, inget tårfyllt utflipp.. INGET! Nej istället så hamnar vi framför en spegel i svartvita färger där Brolle IGEN utan anledning gör lustiga saker som inte har med texten att göra.. här är han nämligen i slagsmål med den söta blondlockiga tösen som han tidigare i videon spelat skådespel för på en sunkig bar någonstans. Vill ni veta vad de bråkar om? Ja, vem vet.. men pinsamt nog så ser det ut som att de slåss om vem som faktiskt ska få spegla sig, tjejen försöker få bort Brolle från spegeln genom att dra i hans kläder och putta på honom, men Brolle står på sig (heja heja!) och vägrar flytta sig och slår bort henne för att markera sitt revir framför spegeln. Men det är bara några sekunder vi får se. Sen kommer ett vinglas helt solo från ingenstans som ska symbolisera: Vad? De bråkar.. Kan det fortfarande vara om spegeln? Jag vet inte.. jag är inte så himla nyfiken. Egentligen.

DRAMATISKT! Eller????

Och nu är det tredje gången jag hör låten på raken.. och fast jag inte vill erkänna det så är jag inte sämre än att bjuda på det.. Jag har nämligen börjat tycka om låten nu.. jupp, ungefär under tiden jag skrev detta inlägg. Men det får jag nog hålla hemligt. Bara sjunga med lite tyst när den kommer på radion. Men jag står fast vid dålig text och video. Men annars.. tja? Som bakgrundsmusik så duger den heeelt klart!! :)

Stockholmshelgen!

När man fotar själv så blir man lätt lite snobbig och gillar inte riktigt att lägga upp andras bilder.. men men.. har inte hunnit lägga över mina egna bilder än så jag lånar detta foto så länge. VACKRA STOCKHOLM!

Ja, det var den helgen det.. I stockholm. Tog flyget från Sturup. Lite flygrädd klev jag på flyget fast bestämd att förtränga de rädda känslorna. Lyckades ganska bra och jag var framme innan jag hade hunnit börja bråttas med mina inre konflikter relaterat till flygrädslan.

Så hamnade jag mitt i en fest. Jo, min äldsta dotters pappa hämtade mig och körde hem mig till honom där han hade ordnat fest med mat och vin. Trevliga konstnärliga människor och en god stämning. Någon timme senare så kom även min pappa till festen vilket var mycket trevligt. Vi hittade så klart rätt på gitarren och körde någon fånigt impoviserad bluesduett med mycket ylande. Det lät nog hemskt. Men vid det här laget var folk så fulla så de applåderade entusiastiskt ändå. Till slut gick vi ut på puben och beställde in mer öl än vad våra medvetanden behövde.. hehe..

Så det blev en sen fredag och jag var faktiskt rätt trött på lördagsmorgonen då jag åkte in till centralen för att ta bussen som Unicef anordnat för oss kursdeltagare och som skulle ta oss ut till Djurönäsets konferenscentrum ute på Värmdö. Det var en fantastisk gård och personalen fick oss att känna oss som kungligheter. Jag hade mitt eget rum och det var så fint och lyxigt, kunde likaväl varit ett Hilton hotell med tanke på klass och stil. Mitt badrum var i skinande marmor, ek och glasinredning. Fick veta att Djurönäset hade gett oss ett mycket billigt paketpris för att sponsra oss just för att vi var från Unicef. Detta fick det att kännas lite bättre då jag senare på kvällen intog min plats i restaurangen för att inta en sjukt lyxig trerätters middag!

Efter middagen så hade vi uppvisning med våra grupper. Vi var 6 grupper med 6 stycken i varje. Tidigare på dagen så hade vi fått några frågor och dessa frågor skulle vi besvara genom en lite sketch eller likvärdigt. Vinnargruppen utlovades fina priser. Jag hittade snabbt en gitarr lutat mot en vägg i matsalen. Så våran grupp levererade mig med gitarr, ylandes en glad impoviserad låt med en snabbt ihopskriven liten text vi slängt ihop och bakom mig dansade mina andra gruppdeltagare glada i hågen i takt till mig. De bjöd verkligen på sig själva, de körde riktigt härliga humoristiska moves! Det blev succé!! Vi vann tävlingen och vi blev allihopa ägare till en ny jättefin trekansryggsäck! :D

Föreläsningarna var otroligt intressanta! Det var om Vattens betydelse och hur vi som människor dels i det privata livet och som Hjälporganisation kan förbättra situationen i världen genom att förstå vattnets betydelse. Sen kom Lena Alfredius och pratade om grupper, människor och psykologi och om våra olika roller och hur dessa påverkar varandra. Hon var helt fantastisk och var mycket inspirerande och underhållande! Sen kom Christina Heilborn, Barnrättsjurist och pratade om trafficking, försäljning och utnyttjande av människor.. både här hemma i sverige, över gränserna och i den tredje världen. Sen kom Anna Arnborg som har bott i Uganda i 18 månader och lät oss få ta del av det hon sett och upplevt och lärt sig under sin tid där. Och detta var bara en del av allt vi fåt ta del av under de här två dagarna. Det har varit mycket intensivt.

På söndags eftermiddagen gick bussen tillbaks till Stockholms City. Då hade jag en och en halvtimme på mig att se lite av stockholm. Så det blev ju SJÄLVKLART ett besök på Chaplinuställningen på Kulturhuset. Den var riktigt bra. Överallt en massa foton, beskrivningar, citat, historia och så klart filmdukar och tv apparater överallt som visade utvalda filmsnuttar från hans filmer. Vid ett tillfälle så började jag skratta helt högt för mig själv där jag stod.. nästan lite pinsamt när jag märkte att jag skrattade så gott att jag blev tårögd.. så jag gick skamset därifrån och hoppades att så få som möjligt hade iaktagit mig. Ok, det ÄR ju meningen att man ska skratta.. men man känner sig lätt lite fånig när man står där helt ensam och gör det.. !!!

Sen var det dags att åka hem.. Jag var så trött och kunde inte låta bli att leka med tanken på att få somna in i min sötes armar. Skickade ett sms och frågade om han ville sova hos mig men han tyckte jag kom hem lite för sent. Besviket tar jag hem beredd på att komma hem till en mörk och tyst lägenhet. Och det var ju precis det jag gjorde när jag slängde av mig min väska i hallen och sprang genom min mörka hall till toaletten för att äntligen få kissa! Jössös så skönt det kan vara att kissa!! Nästan lite heligt!! Jag hade nämligen hållt mig i över två timmar! Med en lättnades suck går jag sen ut i vardagsrummet där jag oxå har min säng för att tända lampan. Dock så har jag ingen taklampa i det rummet så jag trevar mig fram i mörkret för att tända min nattugslampa... men JUST när jag står bredvid min säng och lutar mig fram mot nattugsbordet så ser jag i ögonvrån hur någon ligger i min säng!!!!!!!!!!! Jag blev så SJUKT rädd!! Det var ju så mörkt så jag kunde ju inte se vem det var, jag såg ju bara att någon låg där!! Men efter tre sekunder så ser jag att det är min söte (Ja, han har egna nycklar!) som ligger där och flinar. FUCK FUCK FUCK!! Det var nog några av de mest skrämmande 3 sekunderna i mitt liv!! Men så fint ändå av honom.. Så fick jag till slut somna i hans armar i gårkväll. Och så avslutades min fantastiska, roliga, lärorika, lyxiga, sociala och intensiva helg i Stockholm! (Och shiiit vad nice det var att få se Stockholm igen.. jag var lycklig ända från magen ut till hårstråna på min arm.. jag ÄLSKAR min gamla hemstad! Jag känner den bättre än någon annan stad. Stockholm är JAG!)

Livet leker!

Charlie Chaplin

I helgen kommer jag åka till Stockholm för att gå en utbildning inom Unicef. Det ska bli mycket intressant och jag ser fram emot det. Dessutom så tror jag att det kommer bli riktigt trevligt då hotellnatt och middag ingår i paketet.

Men vad jag blev glad då jag nyss fick nys (Nyss, nys.. hmm.. ) om att kulturhuset just nu har en utställning med CHARLIE CHAPLIN!!! Det är ju nästan för bra för att vara sant! Perfekt tajming med mitt Stockholmsbesök! Första gången jag såg en långfilm av honom var för ca 7 år sen då jag läste Filmkunskap på Jacobsbergs Folkhögskola. Jag skrattade så mycket så jag hade kramp i magen många timmar efter filmens slut. Jag blev TOTALT fashinerad! Vilken man! Vilken känsla! Vilket galet och alldeles helt fantastiskt vackert sinne det måste rymma i den mannen!!! Att han dessutom fick mina tårkanaler att nästan drunkna säger inte lite. När jag ser på Charlie Chaplins långfilmer så vilar det ständigt en tår i mina ögon.. fast anledningen till den varierar. Ibland är det av skratt, ibland av sorg och ibland bara för att jag helt enkelt känner mig så BERÖRD! Senare gjorde jag ett omfattande specialarbete om honom. I min DVD hylla står stolta samlingsdvdér och ler både mot varandra, men även mot mig när jag vill.. Dessutom så har jag en lampa vars lampfot är en skulptur föreställande Charlie Chaplin under en gatulykta. Gatlyktan är den riktiga lampan i min lampa.. Jag skäms lite att jag köpt sånt skräp.. men det ÄR ju faktiskt CHARLIE CHAPLIN! Dock så ska det erkännas att lampan numera bor nere i källaren. Hur som helst, vad jag försöker säga är att jag mer eller mindre är ett Charlie Chaplin fan! :)

Så TACK EMMA för att du uppmärksammade mig på detta genom din blogg! Nu ska här planeras för att kunna gå och se denna utställning.. Det MÅSTE gå att pressa in en timme för mig på egen hand så jag hinner se detta! :)

Glatt överraskad!

Vem kunde tro att Lindsay Lohan faktiskt kunde sjunga? På riktigt? Och bra?

Jag kanske inte köper singeln men det är helt klart lyssningsbart och hon har faktiskt riktigt skön röst och en bra styrka och känsla i sin sång!

Dock en rätt töntig och överteatriserad video.. men men..