torsdag, september 14, 2006

Hur jag sattes på prov

Hennes kropp skakar,
Tårarna rinner
Jag smeker hennes kinder
Sätter henne i knät,
Känner att hon är alldeles svettig
Hon har sprungit fort
Av panik
Hulkande stammar hon fram
En förklaring

Mitt hjärta brister
Skriker inom mig själv
”Gråt inte dotter min!!”
Jag lovar mig själv
Att göra ALLT som krävs
Även om jag förlorar mig själv
I samma veva

Hennes svettiga darrande händer
Som vägrar släppa mina
Hennes darrande röst
Bedjande
Till befrielse från det svåra
Jag klappar och smeker
Kramar
Och kämpar mot egna tårar
Kämpar mot egen desperation
Och ångest

Det är inte lätt att vara liten
Hon sprang hem från skolan
Vågade inte gå till gympan
För hon hade glömt tiden och var sen
"Åh, han är så sträng mamma!
Han kommer skälla på mig
Åh, alla kommer titta!
Det var inte min mening!"

Tar hennes hand och går till skolan
Pratar med en oförstående lärare
Han har lovat att prata med henne
En dag nästan vecka
Men allt är ok säger han
Och ser uppriktigt ledsen ut
Sen går hon in till gympan,
Glömmer till och med mig..

Som plötsligt står själv och ser dum ut
bakom en stängd gympadörr

Vad skönt när svåra saker inte behöver vara svåra.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida