Nu ar jag nastan helig!!

Munken som delade med sig av sina visa lara.. Har pa hans altan utanfor hans bungalow..

Detta var vyn man sag nar man stog pa toppen av munkarnas omrade.. Det var den har vyn vi hade vid varan sida medans vi lyssnade och larde oss om meditation och buddismens lara.

Igar: Efter att ha skrivit inlagget nedan sa gick jag och satte mig vid stranden med all min packning och min gitarr. Jag var jattetrott. Bara nagra minuter efter jag slagit mig ner sa dok tva israeliska killar upp och fragade om de fick spela pa min gitarr. Sjalvklart svarade jag. Sen satt de dar och spelade israeliska visor for mig pa stranden. Den ena killen oversatte texterna for mig. En timme senare bagav jag mig ivag for att mota upp Stella. Det ar en tjej jag pratat med over Backpacking.se och vi hade stamt mote har. Men hon dok aldrig upp. Sa jag beslot mig for att leta upp ett boende for natten pa egen hand. Jag var alldeles for trott for att leta lange sa nar jag hittade ett billigt boende skapligt centralt valde jag att ta det oavsett hur det sag ut. Men det var det SUNKIGASTE rummet jag nagonsin sett och jag frogade mig sjalv om jag var riktig i huvudet som faktiskt tankte overnatta dar. Men jag sade till mig sjalv att detta hor till backpackinglivet och det ar en del av charmen. Rummet bestod enbart av en sang, vaggarna hade en gang varit vita men gick i alla slags farger pga slitage. Sag nastan ut som det hade brunnit dar. Lakanet var helt gulnat och flackigt. Badrummet sag ut som om det var pa vag att rasa sonder och det kandes som ett under att det verkligen fungerade. Jag hade en obehaglig kansla over rummet.. som om det hade hant nagot hemskt dar nagon gang. Jag var inte helt tilllfreds med tanken pa att sova sjalv dar. Men jag bestamde mig for att stanna. Sen gick jag ut och at, promenerade, filosoferade... Sa nar jag satt pa stranden i kvallsolen sa ser jag en liten mork tjej promenera forbi mig talandes i en mobil. Jag har ingen aning om hur jag kunde veta... men jag VISSTE att det var Stella jag skulle mott tidigare. Trots att jag aldrig nagonsin sett henne tidigare. Jag gick fram och fragade "Stella?". Hon tittade pa mig forvanat och jag presenterade mig som Nina. Hon blev sa GLAD! Hon hade inte hittat varan motesplats i tid och hade varit mycket frustrerad. Dock hade hon traffat tva andra tjejer som hon nu delade rum med. Men efter att ha tagit en te pa ett stalle bestamde hon sig for att lamna sina vanner och flytta in i mitt sunkiga rum. Trots att jag varnade henne sa sag hon helt chockad ut nar hon kom in i det. Hon borjade faktiskt skratta hejdlost och jag kunde inte annat an att stamma in i skrattet.. rummet ar faktiskt TOKIGT sunkigt! Dessutom var fonstret sonder sa det fick jag saga till om och en kille kom och meckade med det med bade knytnavar, skruvmejsel och hammare. Till slut gick det att stanga. Vi hade en lugn och trevlig kvall men promenader och prat och somnade till slut tryggt i sangen. Det ar en dubbelsang sa vi sov i samma sang, men det var ok.

Den har dagen har varit heeeelt tokigt underbar. Jag hade tidigare beslutat mig for att besoka det lilla munktemplet som skulle ligga hogt pa ett berg genom en djungel en bit ifran staden dar vi bor i. Stella villa jattegarna hanga pa. Sa vi hyrde oss varsin motorcykel och korde ivag med kartan i hogsta hugg. Det var helt UNDERBART att kora motorcykel och fardas genom alla byar, branta backar och kullar. Det var en halvtimmes motorcykelsfard och pa halva vagen stannade vi till vid en folktom men fantastiskt vacker liten strand. Dar tog vi ett snabbdopp innan vi fortsatte varan fard upp i bergen. Till slut kom vi in i djungeln.. det var svart att kora men oxa mycket roligt. Efter att ha kort lite fel har och dar eftersom det inte var skyltat, sa hittade vi antligen ratt. Dar var sa vackert sa det gick inte att finna ord... Bade Stella och jag sa bara "Wow!" Sen stod vi dar tysta ett tag och bara drog inte skonheten. Till slut sa gick vi in i munkarnas lilla territorium. Vi sag munkar hanga tvatt utanfor deras bungalows, de promenerade, hundar och katter overallt. Men mest KANSLAN var hapnadsvackande. Det var som om man kommit in i en helt annan varld! Det var sa LUGNT och dofter, ljud, varmen.. allt var i harmoni pa ett satt sa det kandes magiskt! Nar vi hittat den hogsta platsen dar aven ett litet minitempel lag sa stannade vi lite dar for att fota. Da plotsligt kom en munk gaende mot oss... jag bugade mig langt ner med handerna ihop och tackade. Jag tackade for att jag fick vara dar. Da kom han fram och talade med oss. Det hela slutade med att han bjod oss att sitta och lyssna pa vad han hade att lara. Sa dar satt vi i yogastallning med den vackraste vyn av djungel, hav och byar langt nedanfor oss tillsammans med denna munk. Solen sken och allt var bara totalt AMAZING! Han ville lara oss meditera, han ville lara oss tanka pa ratt satt och han ville lara oss hur man blev av med oro och destruktiva tankar. I en timme satt vi dar... han larde oss hur vi skulle rora oss nar vi utovade meditation, han larde oss hur vi skulle GA om vi mediterade gaende. Det handlade om att lara sig att rora sig med en harmoniskt rytm. Och sa skulle man vara medveten om varje liten rorelse man faktiskt gor. Han larde oss sa mycket. Sen bjod han oss till sin bungalow och han ville att vi skulle ha hans adress och skriva till honom och beratta for oss hur det hade gatt med varan traning om vi bestamde oss for att fortsatta. Mitt nar jag satt dar och var helt lugn i kroppen av allt jag tagit in, av meditationen och av miljon sa kommer en katt fram till mig. Den luktade pa mig, tittade pa mig bara nagon minut innan den faktiskt lade sig i mitt KNA dar jag satt i skraddarstallning! Jag blev helt paff! Har aldrig varit med om nagot liknande. Sen lag den dar och sov sa gott i mitt kna under hela den tiden vi var dar. Jag undrade for mig sjalv om den kande av mitt lugn och att det var det som den drogs till? Har ingen aning men det var fantastiskt. Den var sa SOT! Nar vi sade adjo sa tittade munken direkt pa mig och sade att han hade betraktat mig nar jag gjorde mina ovningar och han sade att han kande pa sig att jag skulle ha latt for att lara. Han sade att han kunde se att jag hittat lugnet i min kropp. WOW! Jag tackade smickrat och lovade mig sjalv att faktiskt meditera lite oftare och tanka pa allt han faktiskt berikat oss med i framtiden. Nasta gang jag kanner oro i kroppen sa vet jag hur jag ska rora mig och tanka!

Sen korde vi tillbaka pa vara motorcyklar genom det hoga landskapet och sag solen ga ner i horisonten...

Jag njuter av livet i fulla drag har! Det enda som kanns jobbigt ar att jag saknar mina kara. Mina barn och min Sote! Men det ar bara en och en halv vecka var nu... Och nu ska jag fokusera pa nuet och pa mina aventyr.. jag har fortfarande manga kvar att uppleva. Om nagra dagar drar jag vidare.. Vart vet jag inte an. Min langtan far visa mig vagen!