Nej, helt fel tänk!

Utanför mitt fönster försöker november göra sig hörd med sitt klassiska rusk. Det är kallt, blåsigt och regnet öser ner. Jag hör regnet slå mot fönsterrutorna och till och från knakar det i väggarna av vindens kraft. I normala fall så skulle jag antingen tänka "Åh, vad mysigt, nu ska jag kura ner mig under täcket och somna till höstens planlösa lek mot mina fönster". Eller så kunde jag full av längtan ha tänkt "Ah, vad härligt, snart är jag i Thailand där solen ska få bränna mot min hud och jag ska välkomna den såsom de främmande dofterna, atmosfären och de vackra stränderna och Thailands ståtfulla regnskogar" Men det är inte vad jag tänker.

För det enda jag tänker är "Uh, hoppas verkligen inte att det är sånt här väder när jag ska flyga till Thailand.. Det går inte. Då svimmar jag av panik!"

Men är ju så jäkla klok och vuxen. Alltid.