Nostalgi

Vissa låtar kan vara hur gamla som helst men ändå ge en pånyttfödda rysningar.

Så kommer de här minnena tillbaka... Bodde i Rissne. Var rätt trasig vid den tidpunkten. Vilsen i mina drömmar, i mitt nu, i mitt sinne, i mitt hjärta. Allt var ett virrvarr av känslor och jag var så totalt lost i mina flummiga tankar och starka längtan efter att få kontroll över mitt liv igen. Jag hade mycket vänner, var ute mycket.. men allt lyckades alltid bli så destruktiv på något sätt. Mitt självförtoende tycktes för den okända vara på topp.. men den riktiga jag vågade knappt se sig själv i spegeln. Så lyssnade jag mycket på den här låten. Lärde mig den utantill. Vissa dagar när allt kändes riktigt jobbigt spelade jag den här låten på repeat igen och igen och jag sjöng högt med. Det var en befriande känsla och om någon spelade den på en fest eller ute så var det nästan så jag fick lägga band på mig för att inte börja gråta.

Howewer.. ett öppet inlägg. Men det där är ett tillstånd som jag tror många gått igenom någon gång i sitt liv. Om inte annat så finns det ingen anledning att skämmas för det.. Jag blev starkare.. tog mig ut ur dimman och när jag lämnade den bakom mig så hade jag fått både en starkare självinsikt och bättre självförtoende. Ibland letar man på fel ställe. Man letar runt kärnan istället för att gå direkt på den. Kärnan hittar man alltid inom sig själv.

Hey.. vad är det för flumsnack? *tittar på klockan* Ok.. klockan är snart halvett på natten och den här låten fick mig att spåra ur. Dags att sova! GODNATT!