Vad jag inte vill bli
Slöglor på en serie och såg nyss en man som blivit uppsprätt över hela bröstet under en obduktionen. Då började jag fundera över hur man frivilligt faktiskt väljer att bli Obducent. Helt otroligt tycker jag. Det yrket skulle helt klart ligga på min tio i topp lista över saker jag allra minst skulle vilja bli/vara. Huga!
upplagd av Ninaw
10/17/2006
4 kommentarer:
jag har faktiskt varit på en obduktion.Under mitt första och enda år på sjuksköterske högskolan.kan du tänka dig jag som sjuksköterska? det ruskiga med den obduktionen var inte det faktum att en 80 årig kvinna låg där och blev dissikerad framför oss, det kan och kunde jag köpa. jag skal bespara dig ruskigheterna men det du såg på tv var bara förnamnet vad jag såg. Nej det som fastnat och jag förnimmer det ganska ofta, var doften av uppsprättad människa. finns inget som luktar så.....7 dagar kvar till ghana...senaste väderleks rapporten pratar om sol från en klar blå himmel.33-35 grader.27-28 i vattnet......lasse
Jaså? Du upphör inte att förvåna! Jo, jag har hört om det där med lukten. Misstänker till och med att jag kännt doften själv en gång, men det är en annan historia. :)
kan du inte berätta den historien för mig?
Inget speciellt spännande. Men visst kan jag göra det. När jag var tonåring så brukade jag gå förbi ett sjukhus på väg hem från min pojkvän på kvällarna. På ett ställe av sjukhuset så var det bara tegel förutom några fläktar längst ner, nästan i markhöjd. Jag hade hört att det var där man förvarade lik. Jag visste inte om jag trodde på det. Men en gång när jag gick förbi där så var fläktarna på och ur de där så kom det en doft som jag inte på något sätt kan beskriva. Det var totalt kvävande och svår att andas i. Liknar inget annat jag någonsin känt. Sen den dagen började jag tro att det nog var så. Men jag vet ju inte säkert, därför kan jag inte med säkerhet säga att det var likdoft jag kände. :)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida