Sista kvällen med barnen

Klockan är nio på kvällen och jag kan inte låta bli att tänka att klockan i Thailand just nu är fyra på morgonen. Konstigt.

Nu sover dom. Mina barn. Jag ville ha sista kvällen perfekt med mina barn. Jag tror vi lyckades. Kvällen har gått i sagornas tecken. Vi satte min korgstol framför tvn och där fick de sen sätta sig en i taget för att berätta sin saga för oss andra som agerade publik i soffan. Till hjälp fick de välja lite saker ur sina rum och lägga i en liten box. Med hjälp av sakerna i boxen så berättade de alltså sagan direkt ur fantasin. Blev nästan som ett litet skådespel. Min yngsta tog upp en liten hund ur sin box och berättade att den bodde ensam i ett stort hus och sen gick den ut på promenad på gatan. Hon satt där i sitt råsa nattlinne och illustrerade med hunden i sin hand hur den såg ut när den promenerade på gatan. Min mellersta tog oxå upp hundar, men hon hade en hel familj. Hon var blyg men jag såg att hon älskade att vara i centrum. Hennes ögon tindrade. Hon berättade att hundbarnen gick ut och lekte medan mamman stannade hemma och borstade sig. Så visade hon med en råsa borste hur den borstade sig. (Hoppas hon inte blir inspirerad från hemmiljön? Låter ju onekligen extremt ytligt och oengagerat från hundmorsans sida!). Min äldsta berättade om en gris som vaktade sin skatt. (Skatten låg gömd bakom Tvn!) Men sen kom en anka och hittade skatten.. den bytte sin fina skatt mot sin egna "dåliga" skatt som var en gammal skitig strumpa. När grisen vaknade och såg att hans skatt var borta så blev han ledsen men insåg oxå att strumpan kunde komma till nytta. Så han lade sig att sova i den och tyckte faktiskt jättemycket om sin nya skatt som värmde den om natten. En dag kom den elaka tjuvankan förbi och såg grisen sova i den gamla strumpan. Ankan blev då avundsjuk och historien slutade med att de bytte tillbaka skatterna och alla blev glada. Heeeelt fantastisk saga!!

Sen lade vi oss allihopa som i en ormgrop i min säng. Det var min tur att berätta en saga fritt ur fantasin. Min saga handlade om en fattig man som var ganska lycklig men kände ändå att han saknade något. En dag så hittade han en guldgruva och tänkte att han kunde köpa sig lycka. Men när han väl köpt allt, ett slott, de dyraste kläderna, de finaste möblerna och de vackraste smyckena... så blev han olycklig. För han satt där helt ensam i sitt slott. Sagan är lång.. men slutar med att han inser att det han saknade inte var pengar utan kärlek och vänner. Och även denna saga slutade lyckligt. Min yngsta låg på min arm och jag smekte hennes blonda mjuka hår medan jag berättade.. så hon somnade efter en minut. Sen kröp min mellersta upp på min andra arm och jag smekte även hennes hår, lika mjukt men vackert guldbrunt. Hon somnade mot slutet av sagan. Men min äldsta, min vackra stora flicka med de mörkaste ögonen.. hon var helt fashinerad av sagan och sade att jag måste bli författare, för sagan var så FIN! Det värmde om hjärtat.. det var ju mest för henne jag berättat sagan, jag visste ju att de yngsta skulle somna.

Så nu sover de alla bakom mig i sängen och jag känner att våran sista kväll innan resan blev precis lika kärleksfull som jag önskade mig. Nu lyssnar jag på hur det stormar utanför. Oron över flygresan i morgon börjar göra sig hörd inom mig. Undrar om jag ens ska gå och lägga mig ikväll? Kanske ska vara uppe och förbereda mig på tidsomställningen? Nej.. det kommer inte gå.. vi får se.