Nostalgi

Nu är jag där igen. Jag måste vara världen mest nostalgiska människa. Men jag sprang på en video på You Tube..

Det var i samband med Primal Scream, fladdrande mönstrande kläder, musikfestivaler och mörk poesi som jag även lyssnade en del på Mazzy Star. Med hjälp av deras musik kunde man verkligen hitta kreativitetens mörker och man kunde låtsas vara lite djup och smart för en stund.

Jag tänker mig tillbaka till Stockholm år 1997, jag ska för första gången se Mazzy Star live. Det blir en strålande och stämningsfull konsert men efter konserten slut har en av mina killkompisar försvunnit. Efter långt letande ser jag honom flyga fram bakom scenen skrikandes "Nina, Nina, Kom! Hope vill träffa dig!" (Hope är Mazzy Stars sångerska). Efter lång övertalning från min kompis sida (Jag var rädd att han gjort bort sig eller lurade mig) så följer jag faktiskt med ner till Mazzy Stars loge. Joda, där stod dom alla tre och Hope kommer strålande fram och ger mig en kram och frågar om jag är denna "omtalade Nina". =) Min kompis har alltså smitit ner till dom efter konserten och smörat in sig ordentligt. Där har han berättat om mig och om hur mycket jag tyckte om dom.... Där stod jag chockad med min höggravida mage pekandes mot Hope och visste inte vad jag skulle säga, jag blev ju lite överrumplad. Men Hope pratade och klappade glatt min mage och undrade om jag ville ha en öl eller cola. Jag tog tacksamt emot en cola och slappnade snart av. Vi hade en liten trevlig stund där i logen och jag fick en minnesvärd stund att ta med mig när jag senare åkte hem.

Sånt är kul! Nu tänkte jag faktiskt bjuda på en liten video med Mazzy Star, historien till ära. Vassegod! Njut!