Jag i min sopsäck

Den här sopsäcken är inte som vilken sopsäck som helst kan jag berätta.. Nej, den här sovsäcken har jag haft på mig genom en promenad genom hela min lilla bostadsby idag.

För när jag gått den 20 minuters långa promenaden till dagis för att hämta mina små flickor så började det ösregna lagom till att vi skulle gå hem. Mina barns ben är små och blir snabbt trötta, därför kan man räkna med att en promenad från dagis och hem kan ta upp till en 40 minuter. När det nu spöregnade (Det MER än spöregnade, det FORSADE ner!) så blev jag inte så jätteglad där jag stod i mina boots, vita byxor och brun manchesterkavaj. Så jag designade en regnrock av en sopsäck. Klippte hål för huvud och armar och trädde på den.

Ja, det var faktiskt värt det. För trots att jag hade den så var jag helt genomfrusen och blöt när jag väl var hemma så jag vågar inte ens tänka på vad jag hade varit "utan" den. Antagligen hade jag varit en levande vattenpöl.

Folk skrattade när de såg mig. Men de skrattade "med" mig snarare än åt mig för jag var inte sen med att flina tillbaka på dom och bjuda på det komiska. Jag förstod ju hur snygg jag måste sett ut. Som tur var så hade mina barn full regnmundering i alla fall.