Lucia

Barnen hade gjort små lyktor som fröknarna tänt och ställt som en liten stig på gården utanför dagis. Jättefint!

Dagis och luciafirande. Ja, dom är såååå söta. Speciellt mina barn. Alla andra barn står bara i vägen för mina fina barn. Mina barn borde få stå först och tindra. Framför alla andra.

Nej, ok då. Jag är ego. Jag är mamma. Alla barn har samma rätt och faktum med att dom andra barnen faktiskt var bedårande oxå.

Men det är den här väntan med alla andra föräldrar som är jobbig. Vilka ska man prata med? Vad ska man prata om? Vem är mamma till vem? Pappa till vem? Och det värsta.. vilka fröknar är det nu som är mina barns fröknar? (De är ju så många!!) Är jag otrevlig om jag försöker hålla mig lite på kanten för att det är för tidigt på morgonen och för att jag inte pallar att prata bara för att prata?

Min yngsta flicka var med mig för att se på mellansystern så jag höll mig på kanten och koncentrerade mig på henne där hon satt i mitt knä i vitt lucialinne och en luciakrona vars ljus envisades med att ta sig en massa friheter upp i mina näsborrar då och då...

Sen kom luciatåget.. En dagisfröken sprang fram och tillbaka framför tåget, och på sidan, och bakom.. jag hon var överallt för att puffa in barnen och skuffa fram dom likt en stor fårskull. Barnen tindrade med sina ögon och letade efter sina föräldrar. En del sjöng för full hals medan andra stod blyga och knep med munnen och tyckte det var lite obehagligt att stå i centrum. Och alla föräldrar förvandlades till paparazzi fotografer med sina fåniga små automatkameror som de blixtrade ikapp med så barnen fick ont i ögonen. Ögon som med all säkerhet kommer vara knallröda på 90 procent av de foton som togs.

Hur som helst så var det stolta föräldrar och stolta barn. Och även om jag inte jublade av lycka när jag var där så var jag i alla fall minst lika stolt som de andra föräldrarna.. och lika rörd i mitt hjärta när jag såg hur min stolta vit och glitterprydda lilla flicka strålande av lycka tittade på mig och sjöng så högt hon kunde. Hon sade med sin kroppshållning och sina tindrande ögon: "Titta mamma vad jag kan! Titta vad fin jag är! Jag har uppvisning för dig, tycker du om det??!!"

Så det var ok. Ha en trevlig lucia allihopa!