Vilken blåsning jag gjorde på mig själv!

"Åh vad mys!". En helt ny bok! Jag kände mig nästan helig när jag gick från affären till cafet med anteckningsboken fortfarande inplastad i min hand. Nu skulle jag ta en kopp chaite och vara djup och skriva om livets orättvisor.

Jag skunker ner på en mjuk kudde. Smeker min nya gröna fina bok och ler nöjt för mig själv. Känner mig sugen på att fälla några tårar på de toma bladen för att få den riktigt dramatiska och personliga känslan över boken.
(Eh, men sen kom jag på att jag faktiskt fyllt 30 år.. så glöm den sista meningen tack.)

Tar ett djupt andetag, smakar på chaitet och släpper iväg mina tankar för att söka och hämta inspiration i min lilla värld. Jag tar boken i min hand och drar varsamt bort plasten..

MEN VAD NU???? Det är en jäkla ADRESSBOK jag köpt!! Ve och fasa!! Vilken besvikelse! Alla ömma och poetiska tankar plötsligt som bortblåsta!! Snacka om blåsning! Buuuuhuuu! Fast det går ju att skriva i såna oxå.. men det är inte alls samma sak. Men bättre än ingenting. För den här gången i alla fall.