Ångest, bakfylleångest

Man vaknar. Ni vet.. fast man sovit så känner man sig fortfarande full men börjar trots allt få en aning distans till dagen innan.. då när man var sexigt dyngrak. Och så börjar man gå igenom kvällen i huvudet.. stund för stund.. saker som man sagt, saker man gjort.. och då finns det gånger som du känner att du har klarat dig rätt bra, kanske säger du till dig själv att det känns bra att man faktiskt någon gång verkar ha börjat lära sig.. Men så finns det gånger som du inser att allt du någonsin lärt dig verkar ha blåst bort och lagt sig för att stinka i ett avloppsdike någonstans.

Jag gjorde en lista innan "Ölen med jobbet" på saker som jag inte skulle göra, opassande saker. Saker som jag visserligen inte trodde att jag skulle göra eftersom det inte alls är något som jag kan tänka mig om mig själv.. men ändå.... kunde vara bra ändå tänkte jag att liksom gå igenom det innan. Så att det inte "kunde" bli fel. Jag fixade nog att faktiskt göra nästan allt som stod på den där listan. Så när jag vaknade så visste jag faktiskt inte hur jag skulle årka med mig själv i resten av mitt liv..

När man var yngre hände det ofta att man liksom sade saker på fyllan som man faktiskt inte ens menade.. fast man kanske "trodde" det då, eller i alla fall "ville" att det skulle vara så. Men med åren lärde man sig att hålla reda på vad som var grodor som höll på att hoppa ut och vad som faktiskt var helt ok. Det var länge sen som jag faktiskt sade saker på fyllan som jag inte menade.. Jag trodde jag höll på att bli vuxen eller något.. Tills i fredags med jobbet.

Jag inte bara sade massa grodor.. jag lät stora jättepaddor hoppa ur min mun -hela-kvällen!! Det värsta av allt var att jag flera gånger oxå bara för att verkligen få folk att tro att jag menade allvar sade "Det här har jag tänkt även när jag var nykter" eller "Det här tycker jag även när jag är nykter så det är inget jag säger bara för att jag är full eller nått".. Yeah right.

Sen hur jag betedde mig.. HALLO!! Vad hände?? Tror jag fick något i vinet.. något som gjorde mig till 15 år igen och återigen fick uppleva min första fylla....

Det värsta av allt är nog att ingen av dessa människor känner mig.. det var första gången dom såg mig dricka.. så nu tror naturligtvis folk att det jag visade upp var "mitt rätta jag". Och det lär väl inte spela någon roll om jag säger "att så där brukar jag inte bli"..
Så brukar väl de flesta säga och ljuga rätt duktigt.. Så varför skulle de tro mig?? Lika bra att lida och hålla käften.

Så kära Malmö.. glöm vad ni såg.. Glöm allt. Någon gick in i min kropp.... slängde iväg mig någon annanstans och lät mig komma tillbaks först dagen efteråt då lilla jag klarat av Malmö ruskigt duktigt...

Man är så jäkla läcker när man är full. Det brukar jag säga. Men den här gången var jag mer än läcker. Jag var fan i mig oförglömlig. Främst för mig själv. Så än en gång mitt folk har jag fått lära mig en läxa.. Och nu behöver jag inte ljuga något på 10 år för jag har snackat så mycket skit den där kvällen så det täcker upp de där åren..

Puss och kram

PS!!!!! Det var jäkligt kul i alla fall... om man nu får tycka det trots allt... =)

Och jag får helt enkelt bjuda på det! ;)