Aaaaaaaaaaaaaaaaaah!
En stor sten har fallit från mina axlar... En sten jag nu kan lägga bakom mig. En sten som legat där och varit jobbigt, frustrerande och ångestfullt och otroligt tuff att bära. Nu ska jag förhoppningsvis aldrig mer behöva bära på den eller ens tänka på den.. Inte i mål helt och hållet.. men jag är så nära jag kan bli. Puuuuuh! :)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida