Dags för att drömma

Jag vaknade av att jag älskade.. någon kysste mig och hans ögon lovade mig liv. Jag gick upp från sängen och klädde mig i en tröja gjord av Lycka. Lyckan var vacker och komplimangerna haglade. Åkte in till Domus och köpte ett par byxor gjorda av Längtan för att matcha tröjan.

Där träffade jag henne. Hon med de mörka ögonen som jag förlorades i utan anledning. Men hon var snäll.. men jag förstod inte allt. Men vad gör det när det alltid finns en ny dag att vakna till?

Sen köpte jag en sista minuten resa.. Jag drog igår. Sitter just nu på en gräsmatta i solen och ser en konsert som får mig att känna.. jag dansar. Jag ler. Ler. Ler. Ler...

Så kommer någon bakifrån och kramar mig... lugnt och fint.. viskar lugnande i mitt öra att han förstår. Jag tar ett djupt andetag och låter mig slutas in i hans famn... viskar att jag vill ha mer.. att jag längtar.. men han vet bättre. Han gör inget mer. Han bara kramar mig. Kramar mig.

Sen tar han min hand leder mig till en spegel och säger att jag är vacker. Jag orkar inte. Orkar inte se. Orkar inte tycka. Orkar inte visa att jag är svag. Så jag skrattar och säger "jag vet". Han tror mig. Som alla andra och så tar jag hans hand och dansar iväg.

Någonstans inser jag att jag är förvirrad.. att jag kanske förlorar mig själv. Så jag springer. Springer. Springer. Och jag är glad att jag sprang. För nu sitter jag här. Och jag vet att nästa gång blir bättre. Det är vad jag vill få mig till att tro...