onsdag, januari 31, 2007

Som ett gammalt svartvitt fotografi

Kolla det regnar, ser du det?
Vi ser ofta olika saker, när vi ser på samma sak.
Du vet värmen som sammanförde oss?
Den har frost på sina vingar, men flyger ändå..
bort från oss, bort från oss

Du, det var länge sen du log,
skrattade åt något jag sade
det var länge sen jag var huvudrollen
i din stora film om ditt liv
där du sveper med manteln och gör vad du vill

När slutade vi att växa?
När slutade vi andas samma luft?
Jag ser att dina ögon har ändrat färg.. de är mörkare nu
När blev dina händer främmande och kalla?
Jag går nu, lämnar dig så här

Jag har nog glömt vem du är, minns du mig?
du kan inte komma nära mig längre
dina avtryck har börjat blekna
lämnar svaga ärr
som jag pudrar över för dagen

Det finns ett förlåt på andra sidan av allting
men jag har precis lämnat bryggan
och det är dimmigt och kallt
jag kan inte avgöra avstånd och styr ingen tid
men det blåser nu,

vågorna puttar mig framåt

2 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Så vackert skrivet,så talande.
HA en bra dag
Kram Annelie

12:55 em  
Blogger Ninaw sa...

Tack! :)

1:21 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida