torsdag, augusti 31, 2006

Barn..:)

Det är så häligt med barn.. För några timmar sen var hon sjuk och febrig.. Nu hör jag henne prata högt och tydligt och minst sagt engagerat med sina dockor på övervåningen i väntan på att storasyster ska komma hem så hon kan få gå ut och leka med någon.. Så jäkla problemfritt och lätt livet är..

2 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

En röst i natten igen...

Ett sjukt barn, det måste vara så jobbigt. Man skulle gärna vilja ta på sig lite feber och snorighet ifall de slapp må dåligt. Det känner jag när det gäller många människor som har det värre än jag; kan jag inte få ta lite av det lidandet de har? Jag vill inte ha sjukdomen eller lidandet permanent, men jag kan ta lite av det under några veckor så får de här människorna ta semester från olycka. Jag kan ligga framför Tv:n och titta på film eller binda fast mig i stolen framför datorn och vara någorlunda lycklig i alla fall. Men... så fungerar det ju inte.

Förresten antar jag att det blir en "sten i skorna"-effekt när barnen sen helt plötsligt tillfrisknar och blir sig själva igen? När de t.ex., som du skriver, är upptagna med att genomföra konversationer med dockorna... det måste kännas så oerhört bra? :) Kanske inte är en stor grej i sig, feber är ju inte särskilt farligt numera, men ändå.

OKdå, jag ska förklara den ovan nämnda effekten... Och om du redan hajjat den så får jag ta på mig dumstruten :)
Jo, när jag var liten och red i Amazonen med pappa till skolan på morgonen så lyssnade vi ibland på barnradion. Under ett kort tag gick ett program som handlade om ett riktigt riktigt korkat troll och hans kompis råttan eller nåt. Något som satte sig i mig och jag aldrig kommer att glömma var hur otroligt rolig det här trollet var. Han var ett geni trots att han samtidigt var så dum så dum så dum. En gång var han och råttan ute och gick på en väg. Plötsligt stannade trollet och började dra av sig sina skor.
"Öh, men va? Trollet... öh, vaffö tar du av dig skorna va? Trollet?" pep råttan.
"Joooo... vänta bara så ska du få se" svarade trollet och fortsatte att kränga av sig skorna. Råttans ögon blev stora av förvåning när trollet sedan började lassa ned stenar i skorna. "Mmmeeeeen...mmmmeeeen... trollet? Va? Trollet? Vaffö... vaffö leger du sten i skorna?" Pep råttan.
"Vänta du bara... vänta så ska du få se" sa trollet och började åter knyta på sig skorna, med all sten kvar innuti. Med en plågad min ställde han sig sedan upp och började knackigt och långsamt gå på vägen igen. Råttan var förstås helt utom sig. "Nämen? Nämen? Trollet? Va? Vadå? Trollet? Varför? VArför?! Det där måste göra ont? Jätteont? Sluta! Trollet!" skrek råttan och skuttade efter trollet.
"Nä... nä... inte än... vänta... " sa trollet med plågad röst medan han fortsatte att gå. Råttan gav sig inte. "Nämen? Det dumma trollet. Det dumma trollet. Vaffö? Va? Vaffö? Sluta?" fortsate han. Till råttans lättnad så gav trollet med sig till slut och satte sig i vägkanten igen och började snöra upp skorna. Sedan vände han upp och ned på dem och hällde ut alla stenarna som han lagt i. Råttan tittade oförstående på, men höll tyst för en gångs skull. Detta var så obegripligt att han inte kunde få fram ett ljud. Trollet snörde på sig skorna och ställde sig upp och började långsamt gå. Ett brett leende växte fram över hans mun och hans runda ögon lös av njutning. Han vände sig till sin vän och förklarade. "Jo, ser du Råttan... Nu är jag lycklig. Det känns så skööööönt nu när alla de vassa stenarna är borta. Nu är jag på ett mycket bättre humör än vad jag var innan jag lade i stenarna i skorna."...

Givetvis gör inte någon så att sina barn blir sjuka bara för att se dem tillfriskna sen (trollet hade ju inte tvekat dock), men historien kanske passar bättre om du t.ex. vet hur glad man blir när man hittar något viktigt man tappat bort och så helt plötsligt är man på bättre humör än vad man var innan man ens visste att något var borta? Ja... det kanske är en bättre liknelse till "Sten i skorna"... :)

Oj, nu har jag förskrivit mig igen utan någon sans eller vett...:) Du verkar iofs veta hur det kan råka bli så ibland. Det är så skönt att bara skriva av sig ibland.

Tack förresten! Utan det här utrymmet så hade jag inte kommit ihåg på trollet! Nu kommer jag somna lycklig... :)

Godnatt!

1:15 fm  
Blogger Ninaw sa...

Oj, där slog du nog rekord i lång post.. :) Kul!

Ja, det är inte så farligt faktiskt när de bara är lite febriga.. på något sätt är det rätt mysigt.. det tror jag de själva oxå tycker faktiskt.. De blir omhändertagna och man tycker synd om dom och dom blir lite bortskämda. Däremot så är det värre är de verkligen är jättesjuka eller mår dåligt.

Ja, det var en lite småmysig berättelse du berättade. Det är lite ying yang över den.. Utan det mörka känner vi inte det ljusa och tvärtom.. ;)

Att säga godnatt känns lite sent eller tidigt.. men hoppas du fick sova gott! :)

1:13 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida